Michael Chanans Chronicle of Protest, ett joint venture mellan tidningen New Statesman och Roehampton University, är den första dokumentären som tittar på den spirande anti-nedskärningsrörelsen i Storbritannien. "Det här är en film som den styrande ordningen kommer att betrakta (hoppas jag) som lite farlig, eftersom den helhjärtat hyllar proteströrelsen", säger Chanan, professor i film och video vid Roehampton University, på filmens hemsida.
Med början i november 2010 och slutar med den 26 mars 2011 TUC-organiserade marschen, ger Chanan en whistle-stop rundtur i det diverse motståndet mot de djupaste nedskärningarna i offentliga utgifter sedan andra världskriget. Många av de stigande stjärnorna i den nya rörelsen dyker upp, från komikern Josie Long och författaren Laurie Penny till UK Uncut och den inflytelserika webbplatsen False Economy. Som alltid är den nya statsmannens politiska redaktör Mehdi Hasan mycket imponerande, liksom akademikern Nina Power, som konstaterar "vi kämpar mot ett otroligt brutalt, snabbt försök att utrota allt som har någon social dimension, vilken som helst ideell dimension". Fackföreningarna och Tony Benn presenteras, men detta är utan tvekan en rörelse som drivs framåt av unga människor – från studenter som är engagerade i universitetsockupationer till de som kreativt protesterar mot skattefuskarna på vår huvudgata.
Terry Eagleton håller ett särskilt inspirerande tal till studenter vid London School of Economics om förhållandet mellan kapitalism och studier av humaniora. Några dagar tidigare är kultursekreterare Jeremy Hunts MP förbannad på att hålla en offentlig föreläsning vid samma institution. "Regeringen är mycket lik en spindel", förklarar Penny om sin inblandning i aktionen mot Hunt. "Det är faktiskt mer rädda för oss än vi är rädda för det."
Chronicle of Protest gör en tapper insats för att fånga rörelsens politik och energi, med soundtracket av slagordet First of May Band och blandar Chanans egna filmer med aktivistvideor. Men eftersom filmen är så uppdaterad och fokuserar på flera platser av pågående motstånd – universitet, bibliotek, konstgallerier och banker – känns filmen lite av ett mix av bilder och intervjuer. Ämnen och intervjuer verkar ibland vara förhastade och argumenten följs inte upp helt. Detta är kanske orättvis kritik, eftersom anti-cuts-rörelsen till sin mycket mångfaldiga och ledarlösa natur är en svår best att sammanfatta och filma sammanhängande. Och det är viktigt att komma ihåg att Chanan försöker sig på en extremt svår uppgift – att korrekt dokumentera en rörelse, inte ur det coola perspektivet av decennier i framtiden, utan från mitten när det händer.
Även om det är för tidigt att dra några säkra slutsatser om resultatet av motståndet mot koalitionsregeringens nedskärningsagenda, är den här spännande filmen ett imponerande försök att dokumentera och förstå denna tumultartade tid i brittisk historia.
See www.chronicleofprotest-thefilm.co.ukför mer information om filmen inklusive framtida visningar.
*Ian Sinclair är en frilansskribent baserad i London, Storbritannien. [e-postskyddad]or http://twitter.com/#!/IanJSinclair
ZNetwork finansieras enbart genom sina läsares generositet.
Donera