RIO DE JANEIRO — Efter ett kvartssekel av intensiv gräsrotsorganisation och en segerrik presidentkampanj för ett år sedan, har brasilianska sociala rörelser en stark position när de pressar den vänsterorienterade arbetarpartiets regering att uppfylla sina löften. Kontrasten till Washingtons nuvarande politiska klimat är lika diametral som de motsatta årstiderna i de två länderna. Ändå ger brasilianska aktivister nu ökad prioritet åt samma oro som sysselsätter ett ökande antal människor i USA – nödvändigheten att utmana företagsmedia.
Natten den 10 november, vid Brazilian Press Associations högkvarter här i Rio, samlades mer än 100 aktivister för att hjälpa till att starta den rikstäckande kampanjen för mediedemokratisering. Trots framsteg för social rättvisa förblir Brasiliens massmedia stadigt i händerna på nio rika familjer som är avsedda att tjäna de konservativa ekonomiska eliternas intressen. Motsättningarna mellan en uppåtstigande demokratisk rörelse och en utsliten medieoligarki är extrema.
President Luiz Inacio Lula da Silvas regering – känd för alla som helt enkelt "Lula" – representerar hopp för en stor befolkning av fattiga människor som lider av landets skamliga ekonomiska ojämlikhet. Ett av huvudmålen är jordbruksreformer – en fråga som har fått stor framträdande plats under de senaste åren, till stor del på grund av det banbrytande arbetet i Brasiliens mångfaldiga och välorganiserade rörelse för jordlösa arbetare, MST.
Brasiliens konstitution föreskriver att äganderätten till mark som inte används för socialt bruk kan överföras till fördrivna medborgare. MST har tröttnat på regeringens långvariga misslyckande med att implementera den bestämmelsen, och har organiserat många markövertaganden de senaste åren.
Våldsamma fysiska attacker mot marklösa arbetare av poliser och soldater har löpt parallellt med mediaattackerna i landets största nyhetskanaler.
MST-aktivister förtalas och slängs av stora medier i Brasilien. De säger att medieetablissemanget strävar efter att "kriminalisera de sociala rörelserna." Det är därför MST har gått samman med många andra grupper för att lansera kampanjen för mediedemokratisering.
Vid flera sammankomster i november – inklusive det första brasilianska sociala forumet, som drog 25,000 XNUMX aktivister till staden Belo Horizonte – hörde jag många människor jämföra kampen för mark och för mediautrymme. En talare efterlyste en "jordbruksreform av etern."
Bland de första komponenterna i Kampanjen för mediedemokratisering är en rikstäckande bojkott av Veja, landets största veckotidning. Aktivister kallar den smarta tidningen †en symbol för manipulation.â€
Ett färskt exempel på Vejas typiska snurrning var en omfattande ensidig artikel om genetiskt modifierade grödor – en hårt omtvistad fråga i Brasilien, där den USA-baserade jordbruksjätten Monsanto är angelägen om att få högteknologisk kontroll över nationens s stora sojabönsindustri.
"Veja" betyder "titta" på portugisiska. Så nya klistermärken som främjar bojkotten säger "Veja! Que Mentira!†Översättning: †Titta! Vilken lögn!â€
Under året sedan väljarna valde Lula i ett jordskred, har vanliga brasilianska medier ofta varnat för progressiva initiativ samtidigt som de uppmuntrat honom att överge viktiga delar av arbetarpartiets program. "På detta sätt," kommenterade en ledare för Nationella studentkåren för flera dagar sedan, "blir mediakampen viktigare."
Lulas nya försonande inställning till Internationella valutafonden i början av denna månad är en seger för Brasiliens mediemonopol och de intressen som det representerar. Men han verkar gå vidare med vissa aspekter av en agenda för social rättvisa som skulle kunna sätta honom på kollisionskurs med mediatitaner.
Samtidigt som brasilianska sociala rörelser lägger grunden för att direkt konfrontera antidemokratiska koncentrationer av mediamakt fortsätter de brasilianska sociala rörelserna att vidareutveckla oberoende kommunikationsmedel.
Gräsrotsgrupper använder sig effektivt av olicensierade radiosändare som informerar kåkstäder och andra stadsdelar på sätt som är omöjliga via kapitalistiska medier. En imponerande veckotidning som cirkulerar nationellt, Brasil de Fato, närmar sig sitt ettårsjubileum. Många andra icke-företagsmedier fungerar redan, och många andra är på gång.
Sådana butiker ger en markant annorlunda arbetsmiljö än Brasiliens företagsmedia gör. Många vanliga journalister klagar över att de är under press att begränsa nyhetsbevakningen – oavsett om restriktionerna innebär att inte rapportera om strejker eller att inte nämna att en guvernör blev utbuad vid ett offentligt evenemang.
Efter några dagar av att gå på möten och lyssna på tal i tre brasilianska städer kände jag mig riktigt hemma. Rörelser för demokrati lär sig hur man organiserar sig för demokratisering av media. I Brasilien och USA, eller någon annanstans, är ett fritt flöde av information och åsikter inte bara värt att kämpa för – det är viktigt.
Norman Solomon är medförfattare till "Target Iraq: What the News Media Didn’t Tell You." För ett utdrag och annan information, gå till: www.contextbooks.com/new.html target
Bakgrundslänk i Brasilien: National Forum for Democratization of Communications www.fndc.org.br