ZNetwork нь зөвхөн уншигчдынхаа өгөөмөр сэтгэлээр санхүүждэг.
ХандивлахОролцооны эдийн засаг – Deltagarekonomi: En sammanfattning
Vad är en ekonomi?
En ekonomi kan beskrivas som en uppsättning institutioner och sociala ”roller” med vars hjälp människor organiserar sig själva och sitt arbete för att production, konsumera och allokera varor, tjänster och resurser. Ett ekonomiskt system och dess instituter kan vidare definieras med hjälp av följande frågor: vem äger produktionsmedlen, hur organiseras arbetsdelning och beslutsfattande, hur sker allokeringen av samhällets resurser och det som productionras.
Det satt som ett samhälle väljer att organisera sina ekonomiska aktiviteter på har långtgående konsekvenser för människor. De ekonomiska aktiviteterna påverkar människor dels genom att definiera de roller som erbjuds människor i deras egenskaper av productioner och consumenter och dels genom att påverka det som productions, konsumeras och allokeras. Båda dessa typer av påverkan har stort inflytande på människors utveckling och möjligheter till ett givande och självförverkligande liv.
Vägledande värderingar
För att kunna utvärdera och bedoma olika typer av ekonomier måste vi ha en uppfattning om på vilket sätt vi vill att ett ekonomiskt system skall påverka människor och vilka värderingar som vill skall vara vägledande. En Deltagarekonomi utgår ifrån följande fyra grundläggande värderingar:
· Раттвиса
Institutionerna skall fördela consumtionsmöjligheter utifrån en “rättvis” fördelningsprincip. Ingen ska belonas eller straffas för något som man inte kan påverka utan endast ansträngningar och uppoffringar ska belonas.
· Нэгдмэл байдал
Institutionerna skall fostra egenskaper som empati, ömsesidig respekt och omtanke om andra.
· Мангфальд
Institutionerna skall möjliggora och eftersträva mångfald både med avseende på levnadssätt och på utförandet av ekonomins uppgifter.
· Självförvaltning
Institutionerna skall möjliggora och eftersträva att varje aktör i ekonomin påverkar beslut i den utsträckning som han/hon påverkas av besluten
Vilka är alternativen?
Om en ekonomi är en uppsättning institutioner och roller för att möjliggora produktion, consumtion och allokering kan man förenklat identifiera fyra ekonomiska grundtyper utifrån dess institutioners utmärkande drag:
· Капитализм
– Privat ägande av produktionsmedlen
– Hierarkisk beslutsfattande och hierarkisk arbetsdelning i produktionssenheterna
– Tillgång till konsumtion via ersättning för ägande av produktiva tillgångar (vinstutdelning) och arbetets bidrag till produktionsutfallet (marknadslöner) där parternas förhandlingsstyrka avgör fördelningen.
– allokering AV resurser дамжуулан marknaden
· "Статсоциализм"
– Statligt eller kollektivt ägande av produktionsmedlen
– Hierarkisk beslutsfattande och hierarkisk arbetsdelning i produktionssenheterna
– Tillgång till consumtion utifrån consumenters behov (centralt uppskattade behov) och via ersättning för arbetets bidrag till produktionen (central värdering av bidrag)
– Төв төлөвлөлтөөр дамжуулан av resurser Allokering
· "Маркнадсоциализм"
– Коллективт eller statligt ägande av produktionsmedlen
– Hierarkisk beslutsfattande och hierarkisk arbetsdelning i produktionssenheterna
– Tillgång till consumtion via ersättning för arbetets bidrag till produktionsutfallet (marknadslöner) och till vis del utifrån behov
– allokering AV resurser дамжуулан marknaden
· Дельтагарекономи
– Gemensamt ägande av produktionsmedlen
– Ардчиллын ардчилсан холбоо, үйлдвэрлэл.
– Balanserade arbetskomplex vars arbetsuppgifter ar balanserade med avseende på den livskvalitet och den makt som arbetsuppgifterna genererar
– Ersättning för arbete baserat på arbetsinsats, ansträngning och uppoffring
– Alokering av resurser via en självförvaltande process – deltagande planering
Ägande av produktionsmedlen
I en kapitalistisk ekonomi ägs produktionsmedlen av enskilda personer och grupper. Дет сакнар бетиделсэ пэ вилкет сәтт сом агарна хар коммит вер сина тиллгангар оч агарна делтар инте нөдвәндигтвис и арбетет сом утфөрс и продукционсенхетерна. Ägandet medför beslutanderätt över hur tillgångarna skall användas utan hänsyn till vilka konsekvenser besluten får för för producerna som arbetar i fabrikerna samt rätt till en okad konsumtion via vinstutdelning. Детта ар варкен фёренлигт мед рәттвисекритериет эллер сжәлвфөрвалтнингскритериет.
Arbetsdelning och beslutsfattande
Капитализм
Det finns två klasser av anställda/arbetare i en kapitalistisk ekonomi. Den ena klassen har genom utbildning, träning och tillgång till information skaffat sig stort inflytande över sina egna och andras arbetssituation och arbetsuppgifter och deras egna arbetsuppgifter är utvecklande ochfämjande. Hierarkiskt befinner de sig mellan ägarna och den lägre klassen av anställda. Klassen består av olika typer av direktörer, produktionschefer, ingenjörer, arbetsledare, advokater osv. men också lärare, läkare och arkitekter och kallas koordinatorer. Den andra och lägre klassen består av anställda/arbetare som inte fattar några viktiga beslut utan enbart utför de beslut som fattas av ägare eller av koordinatörer. De har litet eller inget inflytande över hur deras arbetsuppgifter organiseras. Deras arbetsuppgifter är monotona och ”själsdödande”. Gruppen består av arbetare "på golvet".
Статсоциализм
I en statssocialistisk ekonomi finns inga privata ägare till produktionsmedlen men i örigt ar produktionen normalt organiserad på samma hierarkiska satt som i en kapitalistisk ekonomi dvs. med en grupp av anställda som fattar de viktiga besluten och planerar sina egna och andras arbetsuppgifter och en annan grupp som endast lyder order och utför fattade beslut och vars arbetsuppgifter ар монотона оч ”själsd.” Yrkesbenämningarna kan skilja sig från en kapitalistisk ekonomi men principen әр ден самма.
Маркнадсоциализм
En “marknadssocialistisk” ekonomi kan ibland ha en формеллт demokratisk beslutsorganisation i fabrikerna med arbetarråd eller liknande som fattar besluten. I praktiken brukar det trots detta skapas en koordinatorklass som dominerar och styr beslutsfattandet på grund av en större förmåga att aktivt delta i beslutsfattandet och en bättre tillgång till information som i sin tur beror på att arbetsdelningen fortsätter att organiseras hierarkiskt i två klasser av anställda enligt samma mönster som i kapitalistiska och statssocialistiska ekonomier. I en marknadsstyrd ekonomi, oavsett om ägandet är privat eller statligt, tvingas aktörerna av kortsiktiga konkurrensskäl att organisera arbetsdelningen hierarkiskt och därmed indirekt även det formella beslutsfattandet.
Fördelning av konsumtionsmöjligheter/Ersättning
Капитализм
I den teoretiska varianten av en kapitalistisk ekonomi får en person tillgång till samhällets totala produktion via ersättning i form av utdelning, ränta och lön baserat på bidraget till den totala produtionen. Personens bidrag till produktionen kan grunda sig både på ägande av produktionstillgångar och på arbete, ju produktivare tillgångar eller arbete desto större tillgång till samhällets totala produktion via större utdelningar och högrel. I praktiken påverkas möjligheterna till consumtion i stor utsträckning även av aktörernas förhandlingsstyrka i класскампен сом т ex beror på monopolsituationer, facklig organiseringsgrad mm
Статсоциализм
I den teoretiska varianten av ”statssocialism” fördelas tillgång till consumtion utifrån individers och gruppers uppskattade behov. Denna fördelningsgrund är användbar och till och med att föredra vid fördelning av enstaka kollektiva nyttigheter sasom tillgång till sjuk- och hälsovård och utbildning eller för enstaka grupper, sasom äldre och med att föredra vid fördelning av enstaka коллектива den skulle fungera som generell fördelningsprincip för samtliga productionrade varor och nyttigheter i hela ekonomin och för samliga grupper i samhället. Även ом det fanns ett någorlunda objektivt sätt för en central planeringsenhet att avgöra vilka behov som människor upplever sig ha, så skulle det inte finnas någon möjlighet att jämka sammandählahlehälê produce. Упплевда бехов skulle alltid överstiga vad samhället skulle vara villigt och förmöget att productionra.
Маркнадсоциализм
I de ”socialistiska” varianterna berättigar inte ägande av produktionsmedel till konsumtion men i marknadsvarianten påverkar arbetets produktivitet lönens storlek och därmed konsumtionsmöjligheterna. Eftersom de flesta variabler som påverkar en individuals produktivitet, t.ex. intelligens, tillgång till utbildning, styrka, uthållighet mm i stor utsträckning inte kan påverkas av individen förkastar vi denna grund för fördelning av konsumtionsrätter med hänvisning till rättvisekriteriet. En person skall inte belonas eller straffas för något som han/hon inte själv kan påverka.
Залхах
Зах зээл
Marknadsallokering innebär resursfördelning via förhandlingar mellan enskilda köpare och säljare. Varje aktör försöker masimera sin vinst utan hänsyn till effekterna på andra och varje vinstökning sker av nödvändighet på bekostnad av någon annans potentiella vinst. De parter utover köparen och säljaren som påverkas av en affärstransaktion, t.ex. övriga innevånare i samhället som måste leva med bilavgaser eller framtidagenerer som måste hantera miljöförstörelse, får inte tillfälle att påverka förhandlingen och prissättningen. De priser som marknaden genererar är därmed alltid missvisande och felaktiga eftersom i princip alla affärstransaktioner utan undantag har effekter (som kan vara både positiva och negativa) för en tredje part. Vidare snedvrids efterfrågan genom en ojämn inkomstfördelning (som i sig ar resultatet av marknadslöner) så att konsumenter med stor inkomst kan efterfråga lyxartiklar samtidigt som konsumeter med in låg inkommed. Detta är några av conterartaet offnarden eflnaulta of tillnake med of remnaulta ovralken ovnnaken of the cheoknarda ovrallen ovn the the some oflnognen RVALNOUNGNOSKIETETE EFTSTOME DE PADERME DE PANTER SOM PANTER SOM (TREDJE SERER SOME (TREDJE SERES PINTLESE ) inte tillåts ha inflytande over besluten.
Төвийн төлөвлөлт
Central planering innebär en process där en center planeringsenhet införskaffar information om samhällets produktionsresurser och konsumtionsbehov och utifrån denna information upprättar produktionsplaner vilka därefter kommuniceras nedåt till de enskilda produktionsenheterna förskaffar planerna ocherna für. Även ом ви фөрүцәттер altruistiska och rättvisa planeringstjänstemän med en fantastisk förmåga att inhämta och tolka den stora mängd information som det handlar ом са måste denna allokeringsprocess liksta måste denna allokeringsprocess likstamåste denna allokeringsprocess likstamåsålåf förmåga att inhämta och tolka den stora jälvförvaltningsmålet. En centralt upprättad plan som förväntas genomföras av enheter som inte själv varit delaktiga i upprättandet av planen står i klar motsättning till målet att de som påverkas av besluten skall vara de somfattar.
Мангфалд
Ett kapitalistiskt samhälle, liksom de sk ”socialistiska” samhällena enligt definitionen ovan, är klassamhällen och de olika klasserna uppvisar stora skillnader mellan varandra men inbördes är klassernas smaker, preferences, värdenfaleringa. Klassmedlemmar likriktar i stor utsträckning tycke och smak vad gäller musik, kläder, sport mm för att markera klasstillhörighet. Detta ar inte förenligt med vårt mångfaldsmål. Vidare, den mångfald som trots allt erbjuds i ett kapitalistiskt samhälle ar oftast begränsad eftersom konkurrens och skalfördelar likriktar både produktionsalternativ och konsumenters smaker och preferenser. Mångfalden består ofta i ”meningingslösa” skillnader såsom t ex skillnaden mellan Coca-Cola, Pepsi Cola болон McDonalds болон Burger King.
Дүгнэлт
Vi kan förkasta den kapitalistiska versionen och de två sk socialistiska versionerna av ekonomiska system med hänvisning till bristande måluppfyllelse avseende samtliga fyra vägledande värderingar; rättvisa, soldaritet, mångfald och självförvaltning.
Deltagarekonomi – алсын хараа
I en Deltagarekonomi är ägandet gemensamt. Vem eller vilka som skall anses äga samhällets resurser är ointressant eftersom ägandet inte medför några konsekvenser alls vare sig med avseende på beslutsrätt, ersättning eller något annat. Ман кан се дет сом атт алла эгэр эн дэл и самхаллетц тотала тиллгангар эллер атт ингэн агэр самхэллетс тиллгэнгар.
Deltagarekonomin bygger i stället på fyra andra institutioner som tillsammans definierar ett ekonomiskt system som uppfyller målen avseende rättvisa, solidaritet, mångfald och självförvaltning.
· Ett system av arbetsplatsråd och konsumentråd
· Balanserade arbetskomplex
· Ersättning för arbetsinsats, ansträngning och uppoffring
· Deltagande allokeringsplanering
Rådsstruktur болон beslutsfattande
En arbetsplats högsta beslutande organ ar arbetsplatsrådet дар samtliga arbetande ingår. Beroende på arbetsplatsens storlek deltar samtliga arbetande eller endast valda delegater i rådets återkommande sammanträden. Valda delegater kan återkallas när som helst av den grupp som valt dem. På arbetsplatsen finns också olika mindre råd, såsom arbetslagsråd, avdelningsråd, divisionsråd m.fl. vilka hanterar de frågor som i första hand berör en begränsad del av arbetsplasen. Varje arbetsplats ingår vidare i olika branchråd för alla arbetsplatser inom samma салбар och regionråd för arbetsplatser inom samma region. På samma sätt ingår alla consumenter i grannskapsråd, stadsdelsråd, kommunråd, regionråd osv. upp till ett landsomfattande konsumetråd.
Samtliga löpande beslut rörande produktion och konsumtion och planering av aktiviteter och verksamheter hanteras inom ramarna för denna rådsstruktur. Beslut fattas med hjälp av röstförfarande och beslutsregler som ar specifika för olika typer av beslut. Varje råd bestämmer själv vilka regler som skall gälla för vilka beslut. Дет кан вара консенсус, enkel majoritet eller olika typer av kvalificerad majoritet beroende på vilken typ av beslut som skall fattas. I vissa typer av beslut kanske en grupp av arbetare skall ha vetorätt, för andra beslut kanske regeln skall vara strikt en person – en röst. Дет әр ден вәгледанде нормен сом әр дет виктига; en aktör ska påverka ett beslut utifrån i vilken utsträckning som aktören påverkas av beslutet.
Balanserade arbetskomplex
På alla arbetsplatser oavsett ekonomi finns en mängd arbetsuppgifter som ska utföras. Уппгифтерна ар олика мед авсээнде пэ де фәрдигетер сом ман утвеклар вид утфёрандет ав уппгифтерна оч мед авсээнде пэ ливсквалитет. Vissa uppgifter genererar stora färdigheter i att analysera, planera, argumentera och dra slutsatser och är därför ”maktfrämjande” medan andra uppgifter ar repetetiva, tråkiga och ”själsdödande”. Den förstnämnda typen av uppgifter innebär ofta, men inte alltid, även en hög livskvalitet medan den andra typen innebär låg livskvalitet. I de tidigare beskriva ekonomiska systemen kombineras olika arbetsuppgifter ihop till arbetskomplex på ett sådant sätt att en anställning enbart innehåller arbetsuppgifter som är givande, skapande ochELLA utvecklande och ELLA utvecklande. själsdödande”. Де сом утфёр уппгифтер сом ар гиванде оч мактфрямжанде (координаторерна) утвеклар эн өверләгсен фёрмэга атт активт дельта и бэслуцфаттанде сэ атт әвен ом эн формеллт демократиск rådsstruktur ärådån om en formellt demokratisk rådsstruktur ärådet en pådsstruktur ärådet. ställda som kontrollerar beslutsfattandet på grund av deras erfarenheter från sina anställningar.
För att möjliggöra ett demokratiskt beslutsfattande i de olika råden där alla aktörer har samma möjlighet att delta på lika villkor måste alla anställningar som erbjuds i ekonomin vara balanserade så att de arbetsuppgifter som ingår i en anställning genomsnittligt är likvärdiga alla andra anställningar i ekonomin med avseende på de färdigheter som arbetsuppgifterna genererar avseende deltagande i beslutsfattande. Утформандет ав балансераде арбетскомплекс мәсте сжалвфаллет әвен и эн Дельтагарекономи гөрас мед һәнсын тилл беховет ав утбилднинг, трәнинг оч кунскап фөр арбетсуппгифтернас утфёранде. Även balansering MELLAN olika arbetsplatser kan vara nödvändigt eftersom en arbetsplats kan skilja sig avsevärt från andra med avseende på nämnda färdigheter. Balanserade arbetskomplex i hela ekonomin ar en förutsättning för ett demokratikiskt beslutsfattande inom de olika råden. Dessutom kräver rättvisenormen att arbetskomplexen i möjligaste mån även balanseras med avseende på ливсквалитет.
Ett antal ”arbetskomplexkommittéer” med arbetarrepresentanter både på varje arbetsplats och i ekonomin som helhet har till uppgift att klassificera och värdera arbetsuppgifter utifrån maktfrämjande få arbetskomplexkommittéer at kombifårån maktfrämjande få varje arbetsplats as och fördelas så att balansering uppnås.
Эрсэттнинг
I en Deltagarekonomi ersätts utfört arbete utifrån arbetsinsats, ansträngning och uppoffring och inte i första hand utifrån arbetsresultatet. En arbetare som är extra produktiv på grund av större intelligens, styrka eller någon annan egenskap som han/hon har bevåvats med i det genetiska lotteriet eller större erfarenhet eller bättre arbetsverktyg harbätre arbetsverktyg harbätre ochärstäthärätälärätärätälärätälärätälärätärätälärätärätärätälärätärätïlärïtïrätïrätïrätïïtïïtïïtär tjänster via en högre ersättning än en arbetare med en lägre ”tilldelning” av dessa egenskaper. Даремот хар эн арбетаре сом арбетар флер тиммар оч мед хөгре интенситет эллер мед этт арбете сом крәвер эн стөрре уппофринг и өвригт рәтт тилл эн хөгре эрсәттнинг ан эн арбетаре сом арбетар фәрбетаре сом арбетар фәрбетарефмэдэрсите m kräver en mindre uppoffring. Förutom att denna ersättningsprincip uppfyller rättvisekriteriet är den även att föredra utifrån motivationssynpunkt. Många förespråkare för den kapitalistiska modellen hävdar att ersättning utifrån produktivitet ar nödvändig för att motivera produktiva anställda att gora sitt basta. Detta argument är ologiskt eftersom det ar meningslöst att belona ett beteende som en aktör inte kan påverka. En anställd kan inte påverka sina medfödda genetiska förutsättningar oavsett hur stor ersättning som erbjuds. Däremot kan en anställd påverka sin arbetsinsats, ansträngning och uppoffring och därmed är det motiverat ur ett motivationsperspektiv att ersätta dessa variabler. Эфтерсом самтлига арбецкомплекс и эн Дельтагарекономи ар балансераде мед авсээнде пэ мактфрәмжанде оч ливсквалитет ар анталет арбетаде тиммар эн фёрста уппскаттнинг пэ ден арбетсинсац сом скал рсәттас. Utöver detta kan de olika arbetsråden på olika nivåer besluta att de anställda skall betygsättas med avseende på arbetsinsats, intensitet och uppoffring av sina arbetskamrater utifrån överenskomna kridennater utifrån överenskomna kridennaer overenskomna kridennaer. ersättning som den anställde erhåller.
Дельтаганд харамсаж байна
Alternativet till marknadsallokering och central planering är en demokratisk allokeringprocess där både consumenter och productioner deltar direkt och demokratiskt i formuleringen av de årliga planerna i den utsträckning som de påverkas av de olika aktiviteterna.
För att arbetsplatsråden skall kunna organisera sina produktionsaktiviter med hänsyn till vilka effekter de får på dem själva, andra arbetare och konsumenterna måste de ha tillgång till viss information. På samma sätt måste konsumenterna och deras råd ha tillgång till viss information får att kunna föreslå konsumtionsnivåer med hänsyn till deras egna behov, effekterna för andra konsumeneter och production. Arbetare måste kunna väga fördelarna med en viss produktionsteknik och arbetsinsats mot eventuella konsekvenser för konsumenterna och konsumenter måste kunna bedoma om konsumtionskraven är realistiska utifrån deras aktella arbetsinsats. эгч хүртэл; alla aktörer måste ha tillgång till information om de korrekta sociala ”intäkterna” och ”kostnaderna” för de varor och tjänster som de efterfrågar respektive production inklusive både kvantifierbara och icke-kvantifierbara deras konsekvenser av. Би EN deltagande allokeringsprocess förmedlas och kommuniceras denna information via av följande communikationsverktyg:
· Шүүгч
Under förutsättning att samtliga aktörer som påverkas tillåts medverka i prissättningen av varor och tjänster i den utsträckning som de påverkas är priser det viktigaste kommunikationsverktyget. För att möjliggora en korrekt prissättning måste priserna skapas i en social communikativ process där samtliga aktörers preferenser tillåts komma till uttryck.
· Mått på arbetsinsats: arbetad tid
Эфтерсом арбетскомплексен әр балансераде мед авсээнде пэ ливсквалитет оч ”мактфрәмжанде” ар арбетаде тиммар эн римлиг фёрста уппскаттнинг ав арбецинсац оч анстрәнгнинг. Detta mått kan eventuellt kompletteras med arbetskamraternas betygsättning med avseende på arbetsintensitet utifrån överenskomna kriterier.
· Kvalitativa beskrivningar
Producenter och konsumenter måste få tillgång till information on de kvalitativa mänskliga effekter som deras val innebär och som inte förmedlas av de kvantitativa indikatorerna. Producenter och consumenter på olika rådsnivåer måste därför till sina förslag bifoga både detaljerade och summeriska beskrivningar av dessa kvalitativa effekter.
Байгууллага
Varje arbetsplatsråd och konsumentråd deltar i den sociala iterativa process som kallas deltagande planering. Дарутөвэр детар салбар- och regionråden på produktionssidan samt grannskaps- stadsdels- kommun- och landsråden på konsumentsidan. Utöver dessa två nätverk av råd understöds processen av diverse sk understödsnämnder som bistår med experthjälp och underlättar informationsutbytet och informationsbearbetningen vid upprättandet av rådens förslag, justering av råd understöds förslag, justering av. stödsnämnder әр арбетсплацер сом вилка андра арбецплатсер сом хельст мед балансераде arbetskomplex, ersättning utifrån insats och rådsbaserat beslutsfattande osv.
Боловсруулах процесс
· Consumenter föreslår en plan for sin privatkonsumtion.
· Grannskapsråden skapar konsumtionsplaner som omfattar individernas privatkonsumtion likaväl som grannskapets коллектива consumption. Råden på högre nivåer skapar förslag som omfattar förslag från de lägre medlemsråden som de har bifallit samt sitt eget kollektiva consumtionsförslag.
· Varje productionentaktör föreslår en produktionsplan som innehåller behov av insatsvaror, investeringar och arbetskraft samt antal varor och tjänster som skall productions. Branchfererationerna aggregerar förslagen efter bifall eller avslag och noterar eventuell överskottsefterfrågan respektive överskottsutbud.
· Varje aktör på varje nivå föreslår sin egen plan och efter att ha mottagit information om effekterna av sina egna och andra aktörers förslag i form av nya uppdaterade priser mm från understödsnämnderna så justerar aktörlag sina.
· Allt eftersom aktörerna förhandlar sig igenom ett antal förhandlingsrundor eller iterationer närmar man sig en realiserbar produktionsplan för det kommande eret.
Vid tidpunkten för upprättandet av det första förslaget har aktörerna tillgång till холбогдох өгөгдлийг från det avslutade året. Vidare har understödsnämnderna uppskattat det kommande erets sannolika förändringar av priser och ersättning osv utifrån tidigare beslutade investeringar och förväntade förändringar i arbetskraftspopulationen mm. Varje aktör skapar sig en egen uppfattning om kommande förändringar av inkomst och kvalitetsnivån i arbetsplatskomplexen utifrån tillgänglig information. Med hjälp av all denna och övrig information och föregående års priser som en indikation på de sociala kostnaderna för varor och tjänster upprättar de konsumtions- och produktionsförslag för det kommande året, inte bara innehållande kvantitativa data för konsumtion och produktion utan också kvalitativ information för att backa upp sina val. Förslagen på denna nivå behöver inte vara alltför detaljerade eftersom historisk statistik kan användas för att bryta ner informationen till mer detaljerade nivåer. När de enskilda aktörerna har lämnat sitt förslag sammanställs de till acumulerade förslag för de olika nivåerna i hela ekonomin. Efter ett antal förhandlingsrundor blir arbetsplatsernas och grannskapsrådens förslag föremål för diskussion, förhandling och beslut till skillnad från varje individs förslag. I detta läge krävs godkännande av den föreslagna planen från det ”högre” rådet innan det läggs det till det ”högre” rådets eget förslag och sa vidare uppåt i rådsstruk.
När samtliga de första fö och och och och och och och ochnter over och och och ochnter over of och ochnter over of ochnter of och ochnter over äntead indikativa preiser preams some krä jöt j as ämvikt jämvikt jämvikt skappas. Aktörerna granskar den nya informationen och upprättar nya förslag där man justerar sina onskemål utifrån den nya informationen och de nya priserna. Processen fortsätter med nya förhandlingsrunder eller ”iterationer” tills dess att en möjlig årsplan har skapats. Eftersom varje förslag skall godkännas av närmast högre råd i rådsstrukturen pressas varje enskild aktör och råd att anpassa sina förslag till de genomsnitt som gäller i ekonomin avseende relationernas av närmast högre råd i rådsstrukturen pressas varje enskild aktör och råd att anpassa sina förslag till de genomsnitt som gäller i ekonomin avseende relationernas av närmast högre råd i rådsstrukturen pressas varje enskild aktör och råd att anpassa sina förslag till de genomsnitt som gäller i ekonomin avseende relationernas av närmast högre råd i rådsstrukturen pressas varje enskild. En aktör som föreslår en privatkonsumtion som alltför mycket överstiger den ersättning som han/hon förväntas erhålla får inte sin plan godkänd av sitt grannskapsråd och en arbetsplats som föreslårent som alltför mycket averslårent som föreslår en kostvörna tüm салбар. snittet får inte sin plan godkänd av branchrådet. För att underlätta och snabba upp processen kan olika processtekniska regler införas såsom t.ex. regler för hur stora procentuella förändringar som får föreslås osv. men grunddragen i processen är desamma.
Om den beslutade planen av någon anledning behöver justeras under året hanteras detta i första hand genom förhandlingar mellan de olika konsumentråden, ом justeringarna gäller ändrade konsumtionsvanor som tar ut varandra fétéa jensumän, total handsumän, ochät konsumänän, såm tämätänä sätänätänänä. örhandlingar mellan de olika konsument - ok produntråden, om produktionsplanen måste justeras.
För en mer uttömmande och omfattande beskrivning och analys samt bemötande av diverse invändningar se:
Майкл Альберт: Парекон – капитализмын эсрэг амьд (Ordfront)
Вэб сайт:
http//www.parecon.org
http//www.zmag.org/parecon
Андерс Сандстрём