Idag, den 2 april 2016, publicerar WikiLeaks protokoll från en telefonkonferens den 19 mars 2016 mellan de två främsta IMF-tjänstemän som ansvarar för hanteringen av den grekiska skuldkrisen – Poul Thomsen, chefen för IMF:s europeiska avdelning, och Delia Velkouleskou, IMF:s uppdragschef för Grekland. IMF räknar med en möjlig grekisk standard som sammanfaller med Storbritanniens folkomröstning om huruvida landet ska lämna Europeiska unionen (”Brexit”).
"Det här kommer att bli en katastrof" säger Velkouleskou i mötet.
Enligt den interna diskussionen planerar IMF att berätta för Tyskland att de kommer att överge trojkan (som består av IMF, Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken) om IMF och kommissionen inte lyckas nå en överenskommelse om grekisk skuldlättnad.
Thomsen: "Se du, fru Merkel, du står inför en fråga: du måste tänka på vad som är dyrare, för att gå vidare utan IMF – skulle förbundsdagen säga "IMF är inte med?", eller [att] välja den skuldlättnad som vi tror att Grekland behöver för att hålla oss ombord?”
Att stanna kvar i trojkan verkar vara en allt svårare försäljning internt för IMF, eftersom icke-europeiska IMF-borgenärsländer ser IMF:s ställning till Grekland som ett brott mot dess policy på andra håll att inte ge lån till länder med ohållbara skulder.
I augusti meddelade IMF att de inte skulle delta i förra årets grekiska räddningsaktion på 86 miljarder euro, som täcktes av EU:s medlemsländer. IMF-chefen Christine Lagarde uttalade då att IMF:s framtida deltagande var beroende av att Grekland fick "betydande skuldlättnader" från fordringsägarna. Lagarde meddelade att ett lag skulle skickas till Grekland, ledd av Velkouleskou.
Thomsen sa internt att hotet om en överhängande finansiell katastrof behövs för att tvinga de andra spelarna till en "beslutspunkt". För Tyskland, om skuldlättnader, och i fallet med Grekland, att acceptera IMF:s åtstramningsåtgärder — inklusive höjning av skatter och sänkning av grekiska pensioner och arbetsvillkor. Men den brittiska folkomröstningen om Brexit i slutet av juni kommer att förlama det europeiska beslutsfattandet i det kritiska ögonblicket.
"Jag kommer inte att acceptera ett paket med små åtgärder. Jag är inte...” sa Thomsen. "Vad kommer att föra det hela till en beslutspunkt? Tidigare har det bara funnits en gång när beslutet har fattats och då var det när [grekerna] var på väg att få slut på pengar på allvar och gå i konkurs. […] Och möjligen är detta vad som kommer att hända igen. I så fall drar det ut på tiden till juli, och det är uppenbart att européerna inte kommer att ha några diskussioner på en månad innan brexitarna...”
Förra året anklagade Greklands finansminister Tsakalotos IMF för att införa "drakoniska åtgärder", inklusive pensionsreformer. Medan Velkouleskou medgav i mötet att "Vad som dock är intressant är att [Grekland] gav efter ... de gav lite om både inkomstskattereformen och om .... både på skatteavdraget och tilläggspensionerna.”
Men Thomsens uppfattning är att grekerna "inte ens närmar sig [att komma] runt för att acceptera [att] våra åsikter." Velkouleskou hävdar att "om [den grekiska regeringen] blir tillräckligt pressad, skulle de ... Men de har inga incitament och de vet att kommissionen är villig att kompromissa, så det är problemet."
Velkouleskou: "Vi gick in i den här förhandlingen med fel strategi, eftersom vi förhandlade med kommissionen om en minimal ståndpunkt och vi kan inte gå längre [medan] kommissionen precis har börjat från denna och är villig att gå mycket längre. Så det är problemet. Vi förhandlade inte med kommissionen och sedan tillställde grekerna något mycket värre, vi satte till grekerna det minimum som vi var villiga att överväga och nu säger grekerna [att] vi inte förhandlar.”
Medan kommissionen insisterar på ett överskott i den primära offentliga budgeten (total skatt minus alla offentliga utgifter exklusive skuldåterbetalningar) på 3.5 %; IMF anser att detta mål bör sättas till 1.5 % av BNP. Som Thomsen uttrycker det, "om [Grekland] kommer runt för att ge oss 2.5 % [av BNP i skattehöjningar och pensions- och lönesänkningar] ... borde vi stå helt bakom dem." — vilket innebär att IMF i utbyte mot detta nya åtstramningspaket skulle stödja minskningen av det primära överskottsmålet som ålagts dem från de 3.5 % som Europeiska kommissionen insisterar på till 1.5 %.
Dessa mål beskrivs som "mycket avgörande" för IMF. IMF-tjänstemän ber Thomsen "att förstärka budskapet om avtalet om 2.5%, eftersom det inte genomsyrar och det sjunker inte särskilt väl med kommissionen."
Vid ett tillfälle hänvisar Velkouleskou till en ovanlig lösning: att dela upp problemet i två program med två olika mål: "Frågan är om [européerna] skulle kunna acceptera kommissionens mål på medellång sikt för programmets syften, och våra mål för skuldlättnader.” Thomsen förklarar vidare att "De måste i grunden komma överens om att göra våra mål till baslinjen och sedan ha något som de hoppas kommer att överprestera. Men om de inte gör det kommer de fortfarande att betala ut.”
EWG [Euro Working Group] måste "ta ställning till om de tror på våra prognoser eller kommissionens prognoser." IMF:s tillväxtprognoser är raka motsatsen till kommissionens. Kommissionen räknar med en BNP-tillväxt på 0.5 %, och IMF en BNP-nedgång på 0.5 % (även om Grekland accepterar alla åtgärder som IMF har infört).
Läs PDF or html utskrift av IMF:s interna möte.
ZNetwork finansieras enbart genom sina läsares generositet.
Donera