Noam Chomsky, den världsberömde lingvisten och filosofen, var en högljudd förespråkare för det tidigare ockuperade Östtimor (nuvarande Östtimor) och fortsätter att vara en förespråkare för den papuanska kampen för självbestämmande. Han pratade nyligen med The Jakarta Posts bidragsgivare Prodita Sabarini på sitt kontor vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Cambridge, USA, om hur USA:s utrikespolitik påverkar Indonesien och hur sydostasiatiska länder bör bli mer självständiga.
Fråga: Vilka tror du är de huvudsakliga faktorerna som möjliggör straffrihet i fall av övergrepp som t.ex. kommunistmorden 1965, krigsförbrytelserna i Östtimor och fortsatta kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Papua?
Svar: Det finns en mycket enkel anledning till det. USA stödde allt, var och en av dem. USA var extatisk 1965. Faktum är att stödet var så överväldigande att det bara var offentligt. New York Times och andra tidskrifter var euforiska över det. De förträngde det inte. De beskrev massakern som underbar. Samma i Storbritannien. Samma i Australien.
Det som hände i Östtimor berodde på att USA och dess allierade stödde det i 25 år. Västra Papua är detsamma. Så länge som USA i första hand och dess allierade också – västmakterna – stödjer grymheter, utförs de ostraffat, precis som deras egna grymheter. Jag menar, Vietnamkriget var det värsta illdådet under perioden efter andra världskriget, men ingen har [funnits] skyldig till det.
Indonesiens val är precis runt hörnet. Hur ser du på det potentiella skiftet från önskan om mer politisk frihet till en återgång till de gamla makterna i Indonesien?
Samma som överallt annars, den kraftfulla vinner. Jag menar att störtandet av diktaturen i Indonesien var viktigt. En del av anledningen [till störtandet] var att Soeharto inte utförde roller som IMF [Internationella valutafonden] och USA krävde. Och faktiskt, Madeline Albright, [dåvarande] utrikesministern sa vid ett tillfälle att USA var missnöjda med vad Indonesien gjorde och att de borde tänka på verklig förändring. Ungefär fyra timmar senare avgick Soeharto. Jag vet inte om det fanns ett orsakssamband men det var väldigt suggestivt. Det är stormakterna som bestämmer. Främst är det USA de senaste åren som bestämmer vad som händer.
Vad kan medborgarna göra för att vägleda vart deras land är på väg, givet dessa yttre krafter?
Det är väl inte hopplöst. Det finns faktiskt förändringar. Slående sådana. Ta Latinamerika. Ända sedan starten har Latinamerika i 500 år varit under kontroll av västerländsk imperialistisk makt. Men nu är Sydamerika ganska mycket befriad. Bara under de senaste 10 åren är förändringarna enorma.
När spionskandalen bröt ut var Brasilien den överlägset mest uttalade motståndaren. Och i allmänhet har Latinamerika sett en skarp förändring. De har i stort sett befriat sig själva, inte helt, men till stor del från imperialistisk kontroll.
Det finns nyligen en studie av återgivandet av vilket land som samarbetade: hela Europa – Sverige, Frankrike, England, Irland – Kanada och Mellanöstern förstås eftersom det är dit de skickar dem för tortyr; och Asien samarbetade mestadels.
En region vägrade att samarbeta: Latinamerika. Och om du tror, Latinamerika för inte så länge sedan var bara bakgården, de gjorde vad de blev tillsagda. Det är en ganska häpnadsväckande förändring. Jag tycker att det borde vara en modell för vad som kan uppnås.
Så det är inte hopplöst. Latinamerika var den sista plats man skulle ha förväntat sig att finna verklig självständighet, med tanke på dess historia, och nu är det kanske det mest självständiga området i världen.
Tycker du att Indonesien borde undersöka erfarenheterna från Latinamerika?
Du kan inte bära över modellen. Latinamerika har inga säkerhetsproblem. Utanför USA finns det inget verkligt hot mot Latinamerika. Indonesien gör det. Kina är där. Alla länder i Sydostasien måste bry sig om kinesisk makt.
Vad tycker du om ASEAN:s roll när det gäller att stå emot Kinas makt?
Min känsla är att det har gjorts försök att gå över till ett oberoende, icke-kinesiskt asiatiskt system. Som Asian Development Bank till exempel. De flesta har blockerats av USA tidigare.
Det fanns ett japanskt försök att bilda en sorts asiatisk utvecklingsbank, men USA underskred den. De vill att Världsbanken, som är USA-styrd, ska hantera det. Men de sakerna kan göras och det måste göras på ett sätt som inte utgör en del av en allians mot Kina. Jag tror inte att det är omöjligt för Sydostasien och Östasien att bli ett slags självständigt block i världsfrågor, skilt från Kina, skilt från USA.
De gör det inte nu. De håller på att bli en del av det amerikanska systemet men det är inte bra för någon. Det kan leda till stora allvarliga konfrontationer.
USA stärker nu sin relation med Asien.
Pivot till Asien. Tja, tyvärr görs det på ett sätt som verkligen hotar Kina. Jag menar, Kina är ingen trevlig regering. De kommer inte att vara trevliga mot människor, men de har sina problem. De är omringade och inneslutna.
Ta en titt på konflikterna mellan USA och Kina nu. Konflikterna är mestadels över haven nära Kinas kust. USA vill ha fria rättigheter att skicka militära fartyg till dessa vatten och Kina vill kontrollera dessa vatten. Så det är en konfrontation.
Det finns ingen konfrontation över Karibien eller över vattnet nära Kalifornien. Det vore otänkbart. Det berättar om maktbalansen.
Kina är omringat. Det finns en ring av militärbaser från Japan, Sydkorea, Australien. Dessa är fientliga baser och de omger bara Kina. Det är faktiskt en av anledningarna till att Kina flyttar till Centralasien där de inte har dessa barriärer.
Om Östasien och Sydostasien går mot mer självständighet i världsfrågor, måste de vara försiktiga med att inte bara vara en del av en ring av militär inneslutning runt Kina, vilket hindrar det från att utöva ganska legitima rättigheter att ha fri tillgång till sin egen maritima [källor] ] i området.
ZNetwork finansieras enbart genom sina läsares generositet.
Donera
3 Kommentarer
Jag skulle vara intresserad av att få tag på den senaste studien av återgivning som nämns i den här artikeln. Är det någon som vet titeln, förlaget eller var denna studie kan erhållas?
Tack så mycket.
Ja, det heter Globalizing Torture av Open Society Foundations. Du kan få det online.
Tack så mycket för din hjälp.