ZNetwork gëtt eleng duerch d'Generositéit vu senge Lieser finanzéiert.
SpendenaktiounParticipatory Economics – Deltagarekonomi: En sammanfattning
Wat ass en Wirtschaft?
En Wirtschaft kann beschreiwe wéi eng Institutiounsinstituter a soziale "Roller" mat vars Hëllefsorganisateuren si selwer an d'Aarbecht fir d'Produktioun, Konsumenten an Allokera Produkter, Servicer a Ressourcen. Et ekonomescht System och dës Institutioun kann weider definiéiert mat Hëllef vun de folgende Froen: wéi eng Produktiounsmedezin ägt, wéi eng Aarbechtsdelning organiséiert an entscheet, wéi een allokeringen vun de Ressourcen vun de gesellschaftlechen Ressourcen an deene produzéiert gëtt.
Et ass e gesellschaftleche Wee fir seng wirtschaftlech Aktivitéiten ze organiséieren an déi laang Konsequenze fir Mënschen ze organiséieren. Déi ekonomesch Aktivitéiten vun de Mënsche bewierken d'Genom vun der Roller, déi d'Leit an hir Eegeschaften vu Produzenten a Konsumenten definiéieren an duerch d'Affer vun der Produktioun, Konsument an Allokeras beaflossen. Båda dessa typer av påverkan har stort inflytande på Mënschen Entwécklung och Méiglechkeeten till ett givande och självförverkligande liv.
Vägledande Bewäertungar
För att kunna utvärdera och bedöma diverse typer av ekonomir musse vi ha en uppfattning om på hvilket sätt vi vill att ett ekonomescht System soll betraff sinn och déi värderingar som vi vill soll vara vägledande. En Deltagarekonomi utgår från följande fyra grundläggande värderingar:
· Rättvisa
D'Institutionerna sollen fördela Konsumentméiglechkeeten aus engem "rättvis" fördelningsprincip. Ingen ska belönas eller straffas för något som man inte kan påverka utan endast ansträngningar och upoffringar ska belönas.
· Solidaritéit
Institutionerna skall fostra egenskaper som empati, ömsesidig respekt och omtanke om andra.
· Villfalt
Institutionerna skall beskriva och eftersträva mångfald både med avseende på levnadssätt och på utförandet av ekonomins uppgifter.
· Självförvaltning
Institutionerna skall beméien och eftersträva att all Aktör an ekonomeschen Effekter entscheeden an den Längten wéi hien/hon bewierkt huet.
Wat sinn alternativen?
Om en ekonomi är en upsättning institutioner and roller för att produzéieren Produktion, Konsum an Allokering kann man förenklat identifizéieren fyra ekonomiska grundtyper opgrond vun dess institutioners utmarkande drag:
· Kapitalismus
– Privat ägande av produktionsmedlen
– Hierarkiskt beslutsfattande och hierarkisk Aarbechtsdelning a Produktionsenheterna
– Tillgång till Konsum via Ersättning för ägande av produktiva Accessar (Vinstutdelning) och Arbeitsbidrag till Produktionsutfallet (marknadslöner) där parternas förhandlingsstyrka avgör fördelningen.
– Allokering av Ressourcen via de Maart
· "Statssozialismus"
– Statligt eller kollektivt ägande av produktionsmedlen
– Hierarkiskt beslutsfattande och hierarkisk Aarbechtsdelning a Produktionsenheterna
– Tillgång till Konsum aus dem Konsumentens Besoin (centralt uppskattade Besoin) och via Ersättning för Arbeitsbidrag till Produktion (central värdering av bidrag)
– Allokering av ressurser via zentrale planering
· "Marknadssozialismus"
– Kollektivt eller statlig ägande av produktionsmedlen
– Hierarkiskt beslutsfattande och hierarkisk Aarbechtsdelning a Produktionsenheterna
– Tillgång till Konsum via Ersättning för Arbeitens Bidrag till Produktionsutfallet (marknadslöner) och till viss del no Besoin
– Allokering av Ressourcen via de Maart
· Deltagarekonomi
– Gemensamt ägande av produktionsmedlen
– Rådsbaserat demokratiskt beslutsfattande a Produktionsenheterna
– Balanserade arbetskomplex vars arbetsdetailer är balanséiert mat betreffend der Liewensqualitéit an d'Muecht vun Aarbechtsdetailer genererar
– Ersättning för arbete baserat på arbetsinsats, ansträngning och uppoffring
– Allokering av ressurser via en självförvaltande Prozess – deltagande planering
Ägande av produktionsmedlen
Ech en kapitalistisk ekonomi ägs produktionsmedlen av enskilda personer och grupper. D'Bedeitung vun dëser Situatioun ass wéi ägarna ass iwwer seng Accès an ägarna deltar net néideg fir d'Aarbechten ze maachen an d'Produktiounsenheterna. Ägandet medför beslutanderätt över hur accessarna skall användas utan hänsyn till vilka konsekvenser besluten får för producenterna som arbetar an fabrikerna samt rätt till en Erhéijung vun Konsum via vinstutdelning. Dëst ass varken förenligt med rättvisekriteriet eller självförvaltningskriteriet.
Arbetsdelning och beslutsfattande
Kapitalismus
Et gëtt zwou Klasser vun Mataarbechter/Arbetare an en kapitalistesch Wirtschaft. Den ena klassen har genom utbildning, träning och tillgång till information skaffat sig stort inflytande över sina egna och andras arbetssituation och arbetsuppgifter och deras egna arbetsuppgifter är utvecklande och maktfrämjande. Hierarkiskt befinner de sech tëscht ägarna och den lägre klassen av anställda. Klassen besteet aus verschiddenen Typen vun Direkter, Produktiounschef, Ingenjörer, Aarbechtsledare, Affekot etc. men och lärare, läkare och arkitekter och kallas koordinatorer. Den andra och de lëtzebuerger Klassen besteet aus Mataarbechter/Arbetare, déi keng wichteg Entschlossenheet hunn, ouni datt d'Entscheedung vun engem ägare oder engem koordinator ass. De har litet eller inget inflytande över hur deras arbetsuppgifter organiseras. Deras arbetsuppgifter är monotona och "själsdödande". Gruppen besteet av arbetare "på golvet".
Statssozialismus
Ech en statssocialistisk ekonomi finns ingen privata ägare till produktionsmedlen men i övrigt är produktionen normalt organiséiert på samma hierarkiska sätt som i en kapitalistisk ekonomi dvs. med en grupp av anställda som fattar de wichtegen besluten och planerar sina egna och andras arbetsuppgifter och en annan grupp som endast lyder order och utför fattade beslut och vars arbetsuppgifter är monotona och ”själsdödande”. Yrkesbenämningarna kënne sech aus enger kapitalistescher Wirtschaftspolitik verstoen, déi den samma sinn.
Marknadssozialismus
En "marknadssocialistisk" Wirtschaft kann ibland ha en formellt demokratisk beslutsorganisation i fabrikerna med arbetarråd eller ähnlechen fattar besluten. I praktiken brukar det trots dat skapas en koordinatorklass som dominerar and styr beslutsfattandet på grund av en gréissere Fäegkeet att aktivt delta i beslutsfattandet och en besseren Zougank zu Informatiounen som i sin tur beror på att arbetsdelningen weiderhi hierarkesch organiséiert an zwee Klassen av anstännege mat dem selwechte Muster wéi an kapitalistescher a statssocialistiska Wirtschaft. I en marknadsstyrd ekonomi, egal ob ägandet är privat eller statligt, tvinga Akteuren av kortsiktig konkurrensskäl att organiseiren arbetsdelningen hierarkiskt an domat indirekt och de formella beslutsfattandet.
Fördelning av konsumtionsmöjligheter / Ersättning
Kapitalismus
I den teoretiska varianten av en kapitalistisk ekonomi får en person access to the society totala production via ersättning i form av utdelning, ränta och lön baserat på bidraget bis den totala produtionen. Personens Bäitrag zu der Produktioun kann och als Resultat vu Produktiounstillgänger och op Aarbecht, Produktivitéit oder Aarbecht desto méi Zougäng fir d'Gesellschaftsproduktioun duerch méi grouss Ausdehnung och méi héich Loun maachen. Ech praktizéieren d'Méiglechkeeten fir d'konsuméieren an d'Verlängerung och vun den Akteuren fir Handlungsstyrka a Klassekampen, déi t ex hängt op monopolsituationer, facklig Organisatiounsgrad mm
Statssozialismus
I den teoretiska varianten av "statssocialism" Virdeeler fir Zougank zu Konsum no Individuen a Gruppen unerkannt Besoinen. Denna fördelningsgrund är användbar och till och med att föredra vid fördelning av enstaka kollektiva nyttigheter såsom access to sjuk- och hälsovård och utbildning eller för enstaka groupes, such as older and barn, men det är orealistiskt ze erwaarden sech datt den skulle funktionéieren als generell fördelningsprincip för all produzéiert Wueren och nyttigheter i hela ekonomin och fir gemeinsame Gruppen an der gesellschaft. Och wann et engem någorlunda objektivt sätt gëtt fir en zentrale planeringsenhet att avgöra vilka behov som männlech upplever sig ha, så skulle det inte existéieren eng Méiglechkeet att jämka sammanene behoven med wat soss entscheet musse produzéieren. Upplevda behov skulle alltid överstiga vad samhället skulle vara villigt och förmöget att produzéieren.
Marknadssozialismus
Ech de "sozialistesche" varianterna berättigar inte ägande av Produktionsmedel bis Konsum men i marknadsvarianten wierksam Arbeitsproduktioun lönens Gréisst an domat Konsumentméiglechkeetenna. Well déi meescht Variabler wéi Effekter an individuell Produktivitéit hunn, t.ex. Intelligenz, Zousatz fir Ausbildung, Stäerkt, Ausdauer mm a grouss Längt kann d'Aktivitéit vun Individuen beaflossen, déi d'Grënn fir d'Verdeelung vun Konsumentrechter mat hänvisningen zu Rechtskriterien beaflossen. Eng Persoun soll inte belönas eller straffas för något som han/hon inte selwer kann bewierken.
Allokering
Maart
Marknadsallokering heescht Resursfördelning via Förhandlingar mellan enskilda köpare och sellare. Jiddereen Aktör muss maximal sinn, ouni datt d'Effekter op enneran och vun all Wichtegkeet vun engem Bezuelung vun engem anere potentielle Resultat beobachtet ginn. De Parter utöver köparen och verkäufern, déi beaflosst vun enger Affärtransaktioun, t.ex. aner bannenzegen an der Gesellschaft musse leva med bilavgaser eller framtida generationerer, déi musse hanteringen vun der Milieuförstörung, eng Geleeënheet fir d'Aktivitéiten an d'Präisser. D'Präisser, déi de Maart generéieren, sinn doduerch ëmmer falsch a falsch, well ech haaptsächlech all Affärtransaktiounen ouni Ausnam vun Effekter (déi souwuel positiv an negativ sinn) fir en drëtten Deel sinn. Vidare snedvrids efterfrågan genom en ojämn Akommesfördelning (wat ech als Resultat vun de marknadslöner sinn) sou datt de Konsument mat groussem Akommes kann efterfrågan lyxartiklar gläichzäiteg konsuméieren mat engem nidderegen Akommes intent mat engem Dag. Dëst ass e puer negativ Auswierkungen op de Maart an de är gutt fir datt mir d'Markete kënnen förkasten som allokeringsmetod med hänvisning till solidaritetskriteriet well d'Market inte promouvéiert solidaritet ouni snarare motsatsen och mat berécksiichtegt zu selbstförvaltningskriteriet well de parter som betraff vun entscheet (tredje part by en affärstransaktion) ) inte tillåts ha inflytande över besluten.
Zentral Planung
Zentral Planering heescht en Prozess där en zentrale Planeringsenhet införskaffar Informatioun iwwer d'Gesellschaftsproduktiounsressourcen och Konsumentbehov och aus dëser Informatioun astellen Produktiounsplaner, déi duerno kommunizéiert ginn, bis zu de individuelle produktionsenheterna och Konsumenten, déi ech wëlles implementéieren. Och om vi förutsätter altruistiska och rättvisa planeringstjänstemän med eng fantastesch Fäegkeet att inhämta och tolka déi grouss Quantitéit vun Informatiounen, wéi et handelt, wéi dës allokeringsprocess likväl förkastas, well den står i klar motsättning till självförvaltningsmålet. En zentralt e Plang auszeschaffen, wat Verlaangt gëtt, averstanen vun Eenheeten, déi sech selwer identifizéiert hunn an d'Planen erstallt hunn, an d'Motivatioun erklärt bis zum Zil ass, datt d'Aktivitéiten vun der Entschlossenheet betraff sinn.
Maangfald
Et kapitalistiskt samhälle, wéi och de sk "sozialistescht" samhällent enligt Definitiounen ovan, är klassamhällen och de verschiddene klasserna uppvisar stora skillnader tëschend männen inbördes är klassernas smaker, preferenser, värderingar och intressen påfallande lika. Klassmedlemmar likriktar i grouss Längt Tycke och smak wat gëllt fir Musek, Kleeder, Sport mm fir att Markera klasstillhörighet. Detta är intet förenligt med eist mångfaldsmål. Vidare, déi vill wéi trotz alles ugebueden i ett kapitalistiskt samhälle är meeschtens begrenzt eftersom konkurrens och skalfördelar likriktar souwuel Produktiounsalternativ a Konsumenten smaker och preferenser. Mångfalden består ofta i "meningslösa" skillnader wéi t ex skillnaden tëscht Coca-Cola och Pepsi Cola eller McDonalds och Burger King.
Conclusioun
Vi kan förkasta den kapitalistiska versionen och de två sk socialistiska versionerna av ekonomiska System med hänvisning till bristande måluppfyllelse betreffend all véier vägledande värderingar; rättvisa, solidaritet, mångfald och självförvaltning.
Deltagarekonomi - en Visioun
I en Deltagarekonomi är ägandet gemensamt. Vem eller vilka som skall anses äga gesellschaftlech Ressourcen är ointressant well ägandet inte medför några Konsequenzen all vare sech mat betreffend beslutsrätt, Ersättning eller något annat. Man kann se dat wat all Besëtzer en Deel vun der Gesellschafts totala Accessar oder att ingen Besëtzer Gemeinschafts Accessar hunn.
Deltagarekonomin baut an der Plaz op véier aner Institutiounen, déi zesummen e wirtschaftleche System definéieren, wat Ziler betreffend Rechtsvisa, Solidaritéit, Mangel a Selbstverwaltung.
· Ett system av arbetsplatsråd och konsumentråd
· Balanserade arbetskomplex
· Ersättning för arbetsinsats, ansträngning och uppoffring
· Deltagande allokeringsplanering
Rådsstruktur och beslutsfattande
En arbetsplats högsta beslutande organ är arbetsplatsrådet där all Arbeitende enthale sinn. Beroende på arbetsplatsens gréisst deltar total arbetande eller endast valda delegater i rådets återkommande sammanträden. Valda delegater kan återkallas när som helst av den grupp som valt dem. Op arbetsplatsen sinn och verschidde mindre råd, wéi arbetslagsråd, avdelningsråd, divisionsråd m.fl. vilka hanterar de Froen, déi an der éischter Hand berört en limitéiert vun der Aarbechtsplaz. All Aarbechtsplats enthale vidare a verschidde Brancheråd fir alla Aarbechtsplazen an enger Branche och Regiounsråd fir Aarbechtsplazen an enger Regioun. Op samma sätt enthält alla Konsumenten i Grannskapsråd, Staddelsråd, Kommunråd, Regionalråd etc. upp bis ett landsomfattande konsumetråd.
Samtliga löpande beslut rörande Produktioun och Konsument och Planung av Aktivitéiten och verksamheter hanteras inom ramarna för denna rådsstruktur. Beslute mat Hëllef vu Röstförfarande och Beslutsregler, déi spezifesch sinn fir verschidden Typen vun Beslut. Varje råd bestämmer själv vilka regler som skall gälla för vilka beslut. Et kann e Konsens sinn, eng Majoritéit oder verschidden Typen vun der qualifizéierter Majoritéit ofhängeg vun deem Typ vun engem Entscheedungsprozess. I vissa typer av beslut kanske en grupp av arbetare skall ha vetorätt, för andra beslut kanske regeln skall vara strikt en person – en röst. Et ass déi ledande Normen, déi wichteg sinn; en aktör ska påverka ett beslut mat der Längt wéi aktören beaflosst vum beslut.
Balanserade arbetskomplex
Op all Aarbechtsplazen, egal wéi ekonomesch, gëtt et eng Quantitéit vun Aarbechtsdetailer. Uppgifterna är olika med avseende på de färdigheter wéi een entwéckelt vid utförandet av uppgifterna och med avseende på livskvalitet. Vissa Donnéeën generéieren Storage fäerdeg an analyséieren, plangen, argumentera och dra slutsatser och sinn dofir "maktfrämjande" an aner Donnéeën sinn repetetiv, tråkiga och "själsdödande". Den förstnämnda typen av uppgifter enthält ofta, men inte alltid, och en hög livskvalitet medan den andra typen mat låg livskvalitet. I de tidigare beskriva ekonomiska Systemer och arbetsuppgifter komplex på ett sådant sätt att en anställning enbart enthält arbetsuppgifter som är givande, skapande och utvecklande ELLER enbart arbetsuppgifter som är monotona ”själsdöande”. De som detailléierte Donnéeën ass givande och maktfrämjande (koordinatorerna) entwéckele en överlägsen Fähigkeit aktiv delta i beslutsfattande så att och om eng formellt demokratisk rådsstruktur är på plaz, så kommer et awer att sinn en grupp av anställda som kontrollerar beslutsfattandet på grund av hir erfarenheter från sina anställningar.
För att méigleche eng demokratisk Decisioun an de verschiddenen Råden, där all Akteuren déi selwecht Méiglechkeet hunn, wéi och Konditiounen, musse all Anstellungen an ekonomesch balanséiert ginn, sou datt d'Arbetsdeklaratioune matmaachen an an der Duerchschnëttsméiglechkeet sinn, wéi all aner Anstellungen an ekonomesch gläichwäerteg sinn. de färdigheter som arbetsuppgifterna genererar betreffend deltagande an beslutsfattande. Utformandet av balanserade arbetskomplex muss självfallet och i en Deltagarekonomi göras med Opmierksamkeet fir d'Besoinen vun Ausbildung, Training och Kunskapen fir arbetsuppgifternas utförande. Och MLAN ausbalancéieren verschidde Aarbechtsplazen kann néideg sinn, well d'Aarbechtsplazen sech kënnen ënnerscheeden aus dem anere mat dem Bezuch op dës Fähegkeet. Balanserade arbetskomplex an hela ekonomin är en förutsättning för ett demokratiskt beslutsfattande inom de verschiddene råd. Zousätzlech erfuerdert d'Richtegkeetsnormen fir d'Aarbechtskomplexen a méiglecherweis och d'Balances mat betreffend livskvalitet.
Ett antal ”arbetskomplexkommittéer” mat Arbeitsrepresentanter souwuel op all Aarbechtsplats an e Wirtschafts- an der Gesellschaft har till uppgift att klassificera och värdera arbetsuppgifter op basis vun maktfrämjande och livskvalitet samt att suggestiv, hur arbetsdetaljerna kënne kombinéieren a verdeelen, sou datt d'Balanzéierungsresultater ausgeglach sinn.
Ersättning
I en Deltagarekonomi ersätts utfört arbete op basis av arbetsinsats, ansträngning och upoffring och inte i första hand op basis vun arbetsresultatet. En arbetare som extra produktiv på grund av gréisser Intelligenz, Stäerkt oder eng aner Charakteristiken som han/hon har bevåvats med i det genetiska lotteriet eller eng gréisser Erfahrung oder besser arbetsverktyg huet inte Recht till en gréissere Konsum vun de gesellschaftleche Produite produzéiert a Servicer via en méi héich ersättning än en arbetare med en lägre "tilldelning" av dessa egenskaper. Däremot huet en Arbeit som Arbeitszeiten och mat méi héijer Intensitéit oder mat enger Aarbecht, déi méi grouss Ersatzstécker verlaangen, bis zu enger méi héijer Ersatz ass, wéi en Aarbechter mat enger méi héijer Intensitéit oder mat Aarbechtsdetailer, déi méi kleng Aufgaben erfuerderen. Ausser datt dëst Ersättningsprincip validéieren ass den och att föredra aus Motivationssynpunkt. Vill vun den kapitalistesche Modeller behaapten datt d'Produktivitéit ass néideg fir d'Produktivitéit vun der Mataarbechter ze maachen, déi bescht ass. Dëst Argument ass ologisk well et meningslöst ass, datt ee Verträg belästegt ass, wéi en Akt kann beaflossen. En anställd kann inte beaflossen seng medfödda genee Méiglechkeeten, wéi och eng grouss Ersatz wéi méiglech. Däremot kann an anställd bewierkt seng Aarbechtsinsats, ansträngning och upoffring an domat d'motivéiert ur ett Motivatiounsperspektiv datt dës Variabelen ersetzen. Well all Aarbechtskomplex an Deltagarekonomi är balanserade med avseende på maktfrämjande och livskvalitet är antalet arbeiten an den éischten uppskattning på den arbetsinsats som skall ersättas/belönas. Utöver kann de verschiddenen Arbeitsråden op verschidden Niveauen entscheeden, datt de Mataarbechter bewäerten mat betreffend Aarbechtsinsatsen, intensiteten och Erhéijung vun de Arbetskamrater op Basis vun överenskomna Kriterien och datt dës gradering av arbetsintensitetseffekt den Ersatz vun den anställden Erhalter beaflosst.
Deltagande allokering
Alternativ zu Markallokering och Zentralplanung ass en demokratiske Allokeringsprozess, wou souwuel Konsumenten a Producenten direkt an demokratiskt Formuléierungen av de årlige Planerna an d'Ausdehnung vun den negativen Effekter vun de verschiddenen Aktivitéiten hunn.
För att arbetsplatsråden skall kunna sin produktionsaktivitäter organiseiren med beaktnung zu vilka effekter de får på dem, andra arbetare och Konsumenten mussen de ha access to viss information. Op samma sätt muss Konsumenterna och Hire råd ha Access to viss information får att kunna föreslå Konsumentsnivåer mat Bezuch op hir eegen Besoinen, Effekter fir andra Konsumenten och Fabrikanten. Arbetare musse bedöma wéi d'Verdeelung mat enger visser Produktiounsteknik och Aarbechtsinsatsen mot eventuella Konsequenzen fir Konsumenten a Konsumenten musse bedöma fir Konsumentkraven ass realistesch op Basis vun hirer Aktueller Aarbechtsinsats. Bis siste; all Akteuren mussen Zougang zu Informatioun iwwer déi korrekt soziale ”Erzéihungen” och ”Käschten” fir d'Wueren an d'Servicer vun de respektiven Produzenten inklusiv souwuel kvantifierbara och icke-kvantifierbara Konsequenzen vun hirer Valeur hunn. I en deltagande allokeringsprocess förmedlas och communiceras dës Informatiounen via av folgende kommunikationsverktyg:
· Priser
Ënnert der Verëffentlechung vun all Akteuren, déi d'Aktivitéite vun der Medezin an d'Präisser vu Wueren a Servicer beaflossen, an där d'Aktivitéit vun de Prioritéite vun de wichtegste Kommunikatiounsinstrumenten ass. Fir d'Präisser ze proposéieren an eng korrekt Präissetzung ze kreéieren an engem soziale kommunikativen Prozess, wou all Akteuren d'Preferenze mussen ausdrécken.
· Mått på arbetsinsats: schaffen tid
Well d'arbetskomplexen är balanserade med avseende på livskvalitet och "maktfrämjande" är arbeitet timmar en rimligen första skattning av arbetsinsats och ansträngning. Dëst mått kann eventuell ergänzen mat arbetskamraternas betygsättning med avseende på arbetsintensitet no överenskomna kriterier.
· Kvalitativ Beschreiwung
Producenter a Konsument musse Zougang zu Informatioun kréien iwwer déi kvalitativa mänskliga Effekter vun hirer Validitéit a wéi eng intent Förderung vun de kvantitativen Indikatoren. Producenten a Konsumenten op verschiddene rådsniveauer musse dofir bis seng Propositioune bifoga souwuel Detailer a Summeresch Beschreiwunge vun dëse kvalitativen Effekter.
Allokeringsorganisatioun
All arbetsplatsråd och Konsumentråd deltar i den sociala iterativa Prozess som kallas deltagande planering. Därutöver deltar branch- och regionråden på produktionssidan samt grannskaps- stadsdels- kommun- och landsråden på konsumentsidan. Utöver dessa två nätverk av råd understödsprocess av diverse sk understödsnämnder som bistår med experthjälp och facilitéieren informationsutbytet och informationsbearbetningen vid upprättandet av rådsförslag, justering av propositions, vid beräkning av anställningsbehov os v. Aarbechtskomplex, Ersatz op Basis vun Insatsen och Rådsbaserat beslutsfattande etc.
Allokeringsprocessen
· Konsumenter proposéiert en Plang fir seng privat Konsum.
· Grannskapsråden erstellt Konsumentplaner déi ëmfaassen privat Konsument wéi och Grannskapets kollektiva Konsum. Råden op e méi héijen Niveau erstellt Virschléi déi enthält Propositioune vun de méi nidderegen Membersråden, déi d'Bifallit hunn, an d'Sitt eget kollektiva Konsumentförslag.
· All Producentaktör föreslår en Produktionsplang mat Besoinen vun Insatsvaror, Investissementer och Arbetskraft samt Antal Produkter och Servicer, déi produzéiert ginn. Branchferationerna aggregerar förslagen efter bifall eller avslag och noterar eventuell överskottsefterfrågan respektive överskottsutbud.
· All Aktör op all Nivo-Suggestiounen sin eegene Plang an no der Motto-Informatioun iwwer Effekter vun hiren eegenen an aneren Akteuren-Propositioune a Form vun enger aktualiséieren Präisser mm vun Ënnerstëtzungsnämnderna sou just Akteuren hir Virschléi.
· All Akteuren förhandlar sech duerch ett antal förhandlingsrundor eller iterationer närmar man sech en Realiséierbar Produktiounsplan fir dat kommande Joer.
D'Zäitpunkten fir d'Ausrüstung vun den éischte Virschléi hunn Akteuren Zougang zu relevanten Donnéeën vum Enn vum Joer. Vidare huet d'Ënnerstëtzungsnämnden schätzt den kommande årets sannolika Ännerung vun de Präisser an Ersatz etc. All Aktör erstellt en eegene Betrag fir kommande Verännerungen av Akommes och kvalitetsnivån an Aarbechtsplatskomplexen op Basis vu verfügbare Informatioun. Med hjälp av all och övrig Informatiounen och virdrun Jorespräisser som en indikation på de soziale Käschte för varor och tjänster upprättar de Konsument- och Produktiounsförslag fir dat kommande Joer, inte just Inhalter kvantitativ Donnéeën fir Konsum a Produktioun ouni och kvalitativ Informatiounen fir att backa op sina val. Förslagen op dësem Niveau brauch inte alldeegleche Detailer, well historisk Statistik kann benotzt ginn fir d'Informatioun ze bryten bis zu engem méi detailléierte Niveau. Wann de Akteuren hir Propositioune zesummegesat hunn, déi d'Akkumulerade Virschléi fir déi verschidden Niveauen an d'Wirtschaft hunn. Efter ett antal förhandlingsrundor blir arbetsplatsernas och grannskapsrådens förslag föremål för diskussion, förhandlung och entscheedung till skillnad från varje individs förslag. I detta läge erfuerdert godkännande av den föreslagna planen från det ”högre” rådet innan det läggs det till det ”högre” rådets eget förslag och så vidare uppåt i rådsstrukturen.
Wann all déi éischt Propositiounen hunn lämnats summeras de och total efterfrågan jämförs med total utbud för all vara och tjänster varefter undersnämnerna sammanställer information om överskott och underskott i utbud och efterfrågan samt justerar de indikativa präisser ze erfuerderen, déi néideg sinn fir ze gläichen. Aktörer beobachten déi nei Informatioune an d'Ausschaffen vun neie Virschléi, wou een just seng Nofroen baséiert op Basis vun den neien Informatiounen an de Präisser. D'Prozessë weider mat neie Verhandlungsrunder oder "Iterationer" bis datt et méiglech ass e Joerplang ze schafen. Well all Propositioune soll godkännas av närmaste ieweschte Råd a Rådsstrukturen pressen all enskild Aktör och råd fir seng Propositiounen ze adaptéieren bis zum Duerchschnëtt, wat gëlt fir d'Wirtschaft an d'Relatioun tëscht Konsument an Ersättning samt Akommes a Käschten. En aktör wat d'Proposeieren an d'Privatkonsumtioun, déi alles fir vill iwwerstiger den Ersatz kréien, wéi hien/hon erwaart erhält, intent säi Plang godkänt av sitt Grannskapsråd an eng Aarbechtsplaz, déi proposéiert an Käschten/intäktsrelatioune gëtt, déi avviker alles från branchgenomsnittet får inten sin plan godkänd av branchrådet. Fir datt d'Prozesstechnesch Reglementer wéi t.ex. Regelen fir wéi grouss prozentuell Ännerunge ginn, wat Dir proposéiert etc. Männer grunddragen ech Prozess är desamma.
Om den entscheedende planen av en annere behövde justeras under året hantera detta i första hand genom förhandlingar mellan de olika Konsumentråden, om justeringarna gällt Ännerunge vun de Konsumentsvanor som tar ut varandra så att den totala Konsumenten inten änneren, och i andra hand genom förhandlingar tëscht de verschiddene Konsumenten - och Produzentråden, fir d'Produktiounsplanen muss justeras.
För en mer uttömmande och eng detailléiert Beschreiwung an analys samt bemötande av diverse Invändningar se:
Michael Albert: Parecon – livet efter kapitalismen (Ordfront)
Websäit:
http://www.parecon.org
http//www.zmag.org/parecon
Anders Sandström