31 maj 2006, översatt från hebreiska av Mark Marshall (citat och referenser tillagda).
Hamas-regeringen måste erkännas, inte bara för att ett erkännande av Hamas skulle vara bra för Israel, som den förre Mossad-chefen Ephraim Halevy nyligen hävdade,(1), utan för att detta är det rätta draget med alla kriterium för rättvisa och internationell rätt.
USA och Europa beslutade, trots Israels motstånd, att tillåta det palestinska folket att hålla demokratiska val. Enligt Jimmy Carters rapport i "Herald Tribune" var valen "ärliga, rättvisa, starkt omtvistade, utan våld och med resultaten accepterade av vinnare och förlorare. Bland de 62 val som har övervakats av... Carter Center är dessa bland de bästa när det gäller att skildra folkets vilja.” (2)
I en rättvis och välordnad värld skulle det vara otänkbart att en regering som valts på detta sätt diskvalificeras eftersom Israel inte gillar valet av väljarkåren i fråga. Men i en värld där USA styr, har makt rätt, och makt kan definiera demokrati som den vill. Sålunda tillkännagavs att resultatet av det palestinska valet inte skulle erkännas förrän de tre ”mantrana” var uppfyllda: Hamas måste avsäga sig terror, hedra tidigare överenskommelser och erkänna staten Israel. Under tiden skulle det palestinska folket straffas och svältas ut genom en ekonomisk bojkott, i hopp om att detta kommer att leda till den valda regeringens kollaps.
I januari 2005 tillkännagav Hamas sin resolution att ersätta väpnad kamp med politisk kamp och gick med på en ensidig vapenvila (”lugn”). Under de 17 månaderna sedan dess har Hamas inte begått en enda terrorattack. Enligt säkerhetskällor har Hamas sedan valet inte ens deltagit i uppskjutningen av Qassam-raketer från Gaza, varav de flesta utförs av Fatah.(3) Vad är egentligen innehållet i kravet att Hamas ska avstå från terror?
Beträffande tidigare överenskommelser förklarade Hamas premiärminister Haniyeh att enligt Osloavtalen från 1993, efter en interimsperiod på fem år, skulle en palestinsk stat ha uppstått. Men Israel bröt mot varje klausul i överenskommelserna och fortsatte att kolonisera och ta bort palestinier från deras land. Från och med nu, säger han, kommer hans regering bara att respektera överenskommelser som är bra för det palestinska folket.
Sedan Osloavtalet har vi israeler blivit vana vid tanken att förhandlingar med den palestinska myndigheten alltid kretsar kring frågan om vad som är bra för Israel – i vilken utsträckning palestinierna är beredda att erkänna dess existens som en judisk stat och att ta hand om dess säkerhet. Plötsligt konfronteras Israel med en vald palestinsk regering som inte är villig att spela det spelet längre. Haniyeh säger till Israels regering: Från och med nu kommer ni att representera Israels position i förhandlingarna, och vi kommer att representera palestiniernas position. Vid det palestinska nationella rådets möte i Alger 1988 åtog sig det palestinska folket att erkänna uppdelningen av landet och att vara nöjda med en stat inom 1967 års gränser. Israel har inte gjort någonting sedan dess för att bevisa att de är beredda att acceptera en sådan kompromiss. Palestinierna kommer att erkänna Israels rätt att existera först när Israel bevisar att det är berett att erkänna det palestinska folkets rätt att existera.
Men det är precis vad Israels regeringar och armén aldrig har accepterat. Inget palestinskt ledarskap har ännu funnits vara en lämplig partner för fred, men ett ledarskap som tillkännager att det endast representerar det palestinska folket är i deras ögon en verklig fiende som måste förgöras.
Olmert kan ha lyckats få majoritet i den amerikanska kongressen för en bojkott av Hamas-regeringen, men i själva det israeliska samhället har han ingen majoritet. Enligt en undersökning från Truman Institute i mars i år är 62 % av israelerna för förhandlingar med Hamas.(4) Men sedan länge har majoriteten i Israel inte haft något att säga till om. Det som för närvarande återstår att hoppas på är att Europa kommer till besinning och även påverka USA att acceptera det palestinska folkets demokratiska val.
---
(1) Intervju i Yediot Aharonot Saturday Supplement, 26 maj 2006. Se även Associated Press, "Fd Mossad-chef efterlyser ett långsiktigt avtal med Hamas" 27 maj 2006.
(2) Jimmy Carter, "Att straffa de oskyldiga är ett brott", International Herald Tribune
Maj 7, 2006
(3) Amos Harel, "IDF and Qassams / Zero tolerance", Ha’aretz, 7 april 2006; Amos Harel och Arnon Regular, "IDF: Hamas på väg att tygla Qassams", Ha'aretz 10 april 2006.
(4) Enkät genomförd 16-21 mars 2006, gemensamt av Harry S. Truman Research Institute for the Advancement of Peace vid Hebrew University of Jerusalem och Palestinian Centre for Policy and Survey Research i Ramallah, http://truman.huji.ac.il/upload/PressRelease-15-240306English.doc
http://www.tau.ac.il/~reinhart
ZNetwork finansieras enbart genom sina läsares generositet.
Donera