I ett djupt militariserat samhälle är det inte lätt att ifrågasätta vad som ses som livlinan för israelisk Ange — militären själv. Fortfarande finns det ett ökande antal israeler som vill ha ett annat slags samhälle, ett samhälle som inte genomsyras av militären. "Vi är som myggor som fortsätter att surra det här budskapet, för jag vet att det finns många som tänker så här också", säger Tal Haran, en av medlemmarna i Ny profil.
Det började med två grupper kvinnor som träffades och hade diskussioner om armén, kvinnor och militarism. De hade alla olika bakgrund, men en sak förband dem: de var alla trötta på den djupa militariseringen av sitt land. 1998 beslutade de att bilda den första antimilitaristiska organisationen i Israel. För någon som bor i ett land utan mycket krig eller konflikter kan den här typen av organisation verka okontroversiell, men i Israel är den extremt radikal. Tal förklarar: "Militarisering har presenterats som en livlina - en möjlighet för Israel att existera. Förintelsen var det ultimata beviset på att om judar inte beväpnar sig och blir en nation med militär makt, så ser det inte ut som att världen kommer att låta oss fortsätta att existera, så vi bör göra något åt det.”
Uppfostrad till soldater från dagis
Alla israeliska medborgare, både män och kvinnor, får ett samtal om rekrytering till armén när de är 16 år gamla. Två år senare skulle man faktiskt bli invald i armén. I allmänhet gör män tre års militärtjänst och kvinnor två år. Män upp till 45 år kallas varje år för att göra ungefär en månads tjänst som reservist.
Militärtjänsten är inte bara tidskrävande för israeler. Armén är också något som påverkar en stor del av resten av samhället. Bara för att ta två exempel: en av de största radiostationerna ägs av armén och bilderna på soldater används ofta i reklam och utbildningsmaterial. "Israelska barn är uppfostrade till soldater från dagis", säger Ronnie Barkan, a Ny profil medlem i 30-årsåldern. Ett exempel på detta är traditionen på dagis att skicka godis till soldater på helgdagar. Ny profil medlemmar har försökt få fler föräldrar att fråga dagisläraren om de kanske kunde skicka godiset till barn på sjukhus snarare än till soldater på fältet. Men även denna lilla handling av motstånd mot militariseringen är svår i Israel förklarar Tal: "Du förstår, vi är fortfarande i början. För oss är det som att gå in i kyrkan och börja skrika eller förbanna korset eller något. Att bara säga något sådant här är emot det heligaste av det heligaste, armén, som hela vår existens beror på.”
En mycket militariserad bebis
Tal är inte främmande för armén. Hon föddes i Israel två år före självständigheten och hennes far var en underjordisk krigare i en extrem judisk självständighetsgrupp som kämpade mot britterna. Han fängslades av britterna som terrorist. "Armén formade mitt liv", säger Tal. "Jag var en väldigt militariserad baby."
Tal har tjänstgjort i armén under två krig, både 1967 och 1973. "Jag ifrågasatte det inte vid den tiden", säger hon. Efter sin tid i armén gick hon in i konsten, blev dansare och åkte utomlands. Tid och avstånd från hemlandet förändrade sakta Tals åsikt och gav henne politisk medvetenhet. Hon blev ännu mer förändrad av sitt deltagande i Ny profil.
För Miriam Hadar, en kvinna i 40-årsåldern, finns det en annan sak. Eftersom hon är född och uppvuxen i Holland rekryterades hon aldrig till armén. "Jag hittar många möjligheter att tacka nej ändå", säger Miriam. "Att uppfostra en refusenik i huset," kontrar Tal och skrattar, när hon syftar på Miriams son, Micha, som är 18 år och på väg att rekryteras till armén. Miriam berättar en historia om hur Micha förra året erbjöds möjligheten att delta i en frivillig kurs på skolan som heter "Introduktion till armén och familjelivet." Miriam gick för att prata med lärarna och utmanade varför de erbjöd den här typen av kurs. Hon erbjöd sig istället att komma och prata om Ny profil, men de vägrade. "Jag har inga illusioner om att jag kommer att ändra deras uppfattning, men jag tror att saker och ting går igenom droppvis", säger Miriam.
Ronnie gick med i armén efter år av tvivel. "Jag hade en känsla av att jag skulle vara en parasit om jag inte var i armén", säger Ronnie. "Men när jag hade bestämt mig för att lämna armén sönderföll bara hela denna föreställning om att vara en parasit eller en förrädare framför mina ögon. Sedan det ögonblicket har det ingen betydelse för mig alls." Han var redo att avtjäna fängelse för sin vägran men han hade en sympatisk kvinnlig befälhavare som hjälpte honom. Till slut blev han undantagen på grund av att han hade en "delad personlighet".
Att konfrontera historien
Ny profil är inte den enda organisationen som stödjer rätten till samvetsvägran, men de har ett unikt tillvägagångssätt. "Vi konfronterar inte bara situationen nu, vi konfronterar också historien", säger Tal. "Israel har inte uppfunnit militarisering, men vi har varit väldigt duktiga studenter."
Ny profil vill också utmana attityderna i det militära tänkandet. Tal igen: "I det normala israeliska militära sinnet agerar du snabbt, starkt och elegant och vad vi försöker säga är att vi inte ska leta efter lösningar. Låt oss börja ifrågasätta det förflutna. Låt oss börja ifrågasätta axiom. Till exempel, om i morgon, om Gud vill, ockupationen upphör och armén avvecklas, har vi fortfarande inte börjat demilitarisera. Det handlar inte bara om armén, armén är ett symptom.”
De flesta organisationer, även de som arbetar för vägran i den israeliska militären, är inte redo att utmana de israeliska axiomen, till exempel idén om sionism. "De vill ha kakan och äta den samtidigt. De vill ha fördelen av att vara dominerande män, men de vill också ha ett rent samvete, säger Tal.
Inte ens i fredslägret i Israel finns nästan ingen analys eller diskussion om vad som hände vid tiden för Israels grundande. Ny profil är en av ytterst få organisationer som vill prata om problemen med grundandet av sitt land. "Hela staten Israel grundades faktiskt på Nakba ("katastrofen", vad palestinierna kallar kriget 1948). Ändå är vi uppfostrade att se armén som en källa till stolthet, säger Ronnie.
Tal, Miriam, Ronnie och ett 40-tal aktiva medlemmar i Ny profil kamp för att förvandla Israel från ett militariserat till ett civilt samhälle. Det finns starka krafter, av makt och av kultur, mot dem. I ett land med talesättet "Armén kommer att göra en människa av dig" är det inte lätt att bilda sig en uppfattning om feminism och antimilitarism. Ändå medlemmarna i Ny profil kommer att fortsätta surra deras budskap som ihållande myggor. Även om de och andra fredskrafter i deras land är få, har de börjat få mycket bra feedback från människor. "Av de svar vi får från webbplatsen är det många som bara förbannar oss eller kallar oss förrädare. Men i dag får vi mycket fler svar från människor som säger saker som: 'du utför heligt arbete'.” Om oss Ny profil (från deras broschyr)
Ny profil har gjort sitt mål att arbeta för att förändra det israeliska samhället: från ett militariserat till ett civilt samhälle. Från ett diskriminerande och förtryckande samhälle till ett jämlikt. Från en ockuperande nation till en respektfull granne.
Ny profil agerar för att: Minska den militariserade karaktären hos Israels regering, samhälle och kultur. Ändra tankesättet som driver oss till det ena kriget efter det andra och som motiverar den pågående ockupationen av palestinska områden. Uppnå ett juridiskt erkännande av den universella mänskliga rätten till samvetsvägran.
Ny profil aktiviteter: Arbeta med lärare och pedagoger för att minska effekten av militariserad utbildning. Workshops, studiegrupper och konferenser som ökar medvetenheten om militarismens roll i det israeliska samhället och utbildningen. Spridning av antimilitaristiska idéer i både mainstream och alternativ media. Juridiskt och moraliskt stöd för samvetsvägrare.
Ny profil grundades 1998. Dess medlemmar inkluderar kvinnor och män i alla åldrar. Över 1,000 XNUMX personer över hela världen prenumererar på Nya profiler e-postlistor. Ny profil arbetar enligt feministiska arbetsprinciper utan en stel hierarkisk struktur, genom öppen och jämlik diskussion.
Martin Smedjeback är sekreterare för ickevåld i Swedish Fellowship of Reconciliation (www.swefor.org). Under ett tidigare besök i Israel och Palestina samlade han material till en bok med titeln Nonviolence in Israel and Palestine. Han arbetade som ekumenisk följeslagare i Jerusalem sommaren 2004.
ZNetwork finansieras enbart genom sina läsares generositet.
Donera