Hur är det med klassism? är en påtryckningsgrupp som har bildats för att förespråka ett erkännande av klassism som en specifik form av social diskriminering som har sina rötter i riggad ekonomi. Vårt uppdrag har två huvudkomponenter:
-
Att skapa ett öppet och säkert utrymme för människor från alla bakgrunder – oavsett kön, ras, ålder, förmåga eller klass – att utforska klassism som en form av social diskriminering och att hitta kreativa lösningar för att övervinna detta hinder för ekonomisk rättvisa och sociala framsteg.
-
Att verka för att klassism jämställs med andra former av social diskriminering – såsom rasism och sexism – både vad gäller (1) medvetenhetsnivån hos allmänheten och (2) erkännande i lagens ögon.
Vad sägs om klassism?
”Vi lever i ett land med en lång historia av att upprätthålla människors rättigheter, värdesätta mångfald och utmana intolerans. EHRC strävar efter att behålla och stärka detta arv samtidigt som man identifierar och tar itu med områden där det fortfarande förekommer orättvis diskriminering eller där mänskliga rättigheter inte respekteras.”
Den andra meningen är av särskild betydelse eftersom den erkänner möjligheten till ännu inte erkända former av orättvis diskriminering som faller utanför skyddade egenskaper av Jämställdhetslagen. Denna påtryckningsgrupp – Hur är det med klassism? – har satts upp för att utforska en form av social diskriminering, kallad klassism, som ett exempel.
Vi tror att klassism är den politiska elefanten i det ideologiska rummet som, när den ses, gör ett hån mot föreställningen om jämlikhet samtidigt som den avsevärt minskar betydelsen av mänskliga rättigheter, för att inte tala om den demokratiska processen som helhet. Att ignorera klassismen, som etablissemanget är, samtidigt som etablissemanget gör läpparnas bekännelse till antidiskriminerande praxis, som etablissemanget gör, är kanske vår tids motsägelse.
Varför?
Även om etablissemanget har börjat erkänna andra viktiga former av social diskriminering – såsom rasism och sexism – fortsätter frågan om klassism att förbli okänd. Denna verklighet återspeglas i båda lagstiftningarna (se skyddade egenskaper av Jämställdhetslagent.ex.) och offentlig diskurs om social diskriminering (tänk på hur ofta du hör klassism diskuteras inom media jämfört med andra former av social diskriminering). Vi anser att korrigering av denna obalans är avgörande för sociala framsteg. Det är en anledning till att vi tror att det finns ett behov av en påtryckningsgrupp som fokuserar på klassism.
Ett andra skäl är att de organisationer som redan finns som borde ta itu med just denna form av sociala orättvisor – fackföreningar, socialistiska partier, välgörenhetsorganisationer – av olika anledningar inte gör sitt jobb bra. Fackföreningar fokuserar vanligtvis på "bröd och smör"-frågor – såsom lön och villkor – och pratar sällan, om någonsin, om den mer djupgående och grundläggande frågan om klassism. När de sitter vid makten har socialistiska partier tenderat att institutionalisera klassism utan att erbjuda någon vision eller strategi för hur man kan övervinna denna orättvisa. Genom att fokusera på frågor som fattigdom och ojämlikhet fokuserar välgörenhetsorganisationer på symptomen på problemet, inte själva problemet – vilket naturligtvis är klassism.
Även om vissa framsteg utan tvekan har gjorts när det gäller att ta itu med ekonomiska orättvisor, kvarstår frågan om klassism helt klart. Det skulle faktiskt kunna hävdas att genom att ignorera klassism har många av dessa vinster bidragit till att upprätthålla denna form av social diskriminering.
Ett annat viktigt skäl har att göra med utvecklingen av att förstå klassism som har ägt rum under de senaste decennierna (se Rekommendationer för detaljer). Vi tror att denna utveckling bidrar till att förklara många av bristerna i att ta itu med just detta område av sociala orättvisor som lyfts fram ovan. Vi känner också att denna utveckling och denna förståelse kan hjälpa till att informera en ny och levande organisation som är dedikerad till att ta itu med klassism som en specifik form av social diskriminering här i Storbritannien.
Det bör dock noteras att även om viktiga framsteg när det gäller att ta itu med klassism utan tvekan kan göras inom ett lands gränser, så är det också så att betydande och långvariga framsteg förmodligen bara kommer att ske som ett resultat av ansträngningar som överskrider nationella gränser. Av denna anledning hoppas vi att andra projekt kommer att etableras i länder som också står inför samma stora hinder för framsteg och att dessa projekt kan arbeta tillsammans till ömsesidig nytta för alla som ett effektivt transnationellt nätverk för att främja våra gemensamma mål.
Klassism och...
Så vi fokuserar på klassism, inte för att vi tycker att det är viktigare än till exempel rasism och sexism utan för att klassism har fördunklats, förbisetts och lämnats bakom. Dessutom bör vi förstå att att försumma en form av social diskriminering är att försumma dem alla. Framsteg inom sociala framsteg som förbiser vissa former av social diskriminering är därför i sig bräckliga, vilket gör dem sårbara för regression.
-
Klassism och konst
-
Klassism och aktivism
-
Klassism och klasslöshet
-
Klassism och medvetenhet
-
Klassism och kriminalitet
-
Klassism och demokrati
-
Klassism och utbildning
-
Klassism och miljö
-
Klassism och jämlikhet/ojämlikhet
-
Klassism och arbetarrörelsen/fackföreningar
-
Klassism och media/journalistik
-
Klassism och mental / fysisk hälsa
-
Klassism och rasism
-
Klassism och sexism
-
Klassism och social utslagning/inklusion
-
Klassism och arbete/ekonomi
ZNetwork finansieras enbart genom sina läsares generositet.
Donera