I ett läroboksexempel på vitkalkning, om dagens Amerika känner Helen Keller (1880-1968) överhuvudtaget, så är det den lättsmälta bilden som skildras i filmen från 1962, "The Miracle Worker". Modig döv och blind tjej "övervinner" alla hinder för att inspirera alla hon möter. "Helen Keller som de flesta känner till är en stereotyp könlös förebild som kunde övervinna dövblindhet och arbeta outtröttligt för att främja välgörenhetsorganisationer och organisationer som är associerade med andra blinda och dövblinda individer", skriver Sally Rosenthal i Ragged Edge.
Men 1909 blev Helen Keller socialist. Strax därefter dök hon upp som en högljudd anhängare av arbetarklassen och reste landet runt för att uttrycka sitt motstånd mot krig. "Hur kan våra härskare hävda att de kämpar för att göra världen säker för demokrati", frågade hon, "medan här i USA kan negrer massakreras och deras egendom brännas?" Naturligtvis, som kvinna med funktionsnedsättning, var hon nedlåtande av samma mainstream-media som tidigare kämpade för henne som en hjältinna. Redaktörerna för Brooklyn Eagle skrev: "Hennes misstag kommer ur de uppenbara begränsningarna i hennes utveckling."
Keller skar inga ord i sina svar ... varav en förekom i tidningar över hela Amerika: "Så länge jag begränsar mina aktiviteter till socialtjänsten och blinda, komplimenterar tidningarna mig extravagant och kallar mig en 'ärkepräst för de synlösa' och "under kvinna". Men när jag diskuterar fattigdom och det industriella system som vi lever under är det en annan sak.”
När den militaristiska frenesien spred sig över Amerika dök Keller upp i New York Citys Carnegie Hall den 5 januari 1916. "Jag har ett ord att säga till mina goda vänner, redaktörerna och andra som är rörda att tycka synd om mig", sa hon.
"Vissa människor är bedrövade för att de inbillar sig att jag är i händerna på skrupelfria personer som leder mig vilse och övertalar mig att förespråka impopulära saker och göra mig till språkrör för deras propaganda. Låt det nu förstås en gång för alla att jag inte vill ha deras medlidande; Jag skulle inte byta plats med en av dem. Jag vet vad jag pratar om. Mina informationskällor är lika bra och pålitliga som alla andras. Jag har tidningar och tidskrifter från England, Frankrike, Tyskland och Österrike som jag kan läsa själv.
Det kan inte alla redaktörer jag har träffat. En hel del av dem måste ta sin franska och tyska andra hand. Nej, jag ska inte förringa redaktionen. De är en överarbetad, missförstådd klass. Låt dem dock komma ihåg att om jag inte kan se elden i slutet av deras cigaretter, kan de inte heller trä en nål i mörkret. Allt jag ber om, mina herrar, är ett rättvist fält och ingen tjänst. Jag har gett mig in i kampen mot beredskapen och mot det ekonomiska system som vi lever under. Det ska vara en kamp till mål, och jag frågar ingen kvart.”
Kellers kritik av regeringens propagandakampanj för att hetsa upp amerikaner att stödja USA:s ingripande i kriget är fortfarande mer relevant än någonsin. "Varje modernt krig har haft sin rot i exploatering", sa Keller. ”Inbördeskriget utkämpades för att avgöra om slavinnehavarna i söder eller kapitalisterna i norr skulle exploatera väst. Det spansk-amerikanska kriget beslutade att USA skulle exploatera Kuba och Filippinerna. Sydafrikanska kriget beslutade att britterna skulle exploatera diamantgruvorna. Det rysk-japanska kriget beslutade att Japan skulle utnyttja Korea. Det nuvarande kriget ska bestämma vem som ska exploatera Balkan, Turkiet, Persien, Egypten, Indien, Kina, Afrika. Och vi väser vårt svärd för att skrämma segrarna till att dela bytet med oss. Nu är arbetarna inte intresserade av bytet; de kommer inte att få någon av dem ändå.”
Hon uppmanade arbetare - de som kämpar och dör - att slå till i hjärtat av USA:s strävan mot krig. "Slag mot krig, för utan dig kan inga strider utkämpas", förklarade hon. "Strejk mot beredskap som innebär död och elände för miljontals människor. Var inte dumma, lydiga slavar i en förstörelsearmé. Var hjältar i en konstruktionsarmé.”
(I solidaritet med Cindy Sheehan)
Utdrag från den snart släppta "50 amerikanska revolutioner du inte ska veta: Återta amerikansk patriotism." Mickey Z. finns på webben på: http://www.mickeyz.net.
ZNetwork finansieras enbart genom sina läsares generositet.
Donera