ZNetwork imalandira ndalama kudzera mu kuwolowa manja kwa owerenga ake.
NdalamaParticipatory Economics - Deltagarekonomi: En sammanfattning
Kodi ndi ekonomi?
Ukadaulo ukhoza kupangitsa kuti otsogolera akhazikike pagulu la "roller" med vars hjälp människor organiserar sig själva och sitt arbete for att producer, konsumera och allokera varor, tjänster och resurser. Ett ekonomiskt system och dess institutioner can en dess definieras meed help av följande frågor: vem äger produktionsmedlen, hur organiseras arbetsdelning och beslutsfattande, hur sker allokeringen and samhällets resurser producers.
Det sätt som ett samhälle väljer att organisera sina ekonomiska aktiviteter på långtgående konsekvenser för människor. De ekonomiska aktiviteterna påverkar människor des genom att definie de roller som erbjuds människor i deras egenskaper av producer och konsumenter och dels genom att påverka det som producers, konsumeras and allokeras. Båda dessa typer av påverkan har stort inflytande på människors utveckling och mojligheter mpaka ett givande och självförverkligande liv.
Kukula kwamphamvu
Kuti mukhale ndi mwayi wogwiritsa ntchito makina osindikizira a ekonomi ndikuwonjezera chidwi chanu pakupanga makina opangira makina opangira makina opangira makina opangira makina osokera. Mu Deltagarekonomi utgånd ifrånd för för grundläggande värderingar:
· Rattvisa
Institutionerna skall fördela konsumtionsmöjligheter utifrån en ”rättvis” fördelningsprincip. Izi zingachititse kuti munthu ayambe kuvutika maganizo kwambiri.
· Solidaritet
Institutionerna skall fostra egenskaper som empati, ömsesidig respekt och omtanke om andra.
· Mångfald
Institutionerna skall möjliggöra och eftersträva mångfald både med avseende på levnadssätt och på utförandet av ekonomins uppgifter.
· Kukhazikika
Institutionerna skall mojliggöra och eftersträva att varje ktör in ekonomin påverkar slut in skall smån/hon påverkas av sluten
Kodi mungasankhe bwanji?
Pankhani ya ekonomi yomwe imapangitsa kuti pakhale chitukuko chothandizira kupanga, kugwirizanitsa ndi kuphatikizika ndi chidziwitso chokhudza ekonomiska grundtyper utifrån dess institutioners utmärkande:
· Kapitalism
- Zochita zolimbitsa thupi
- Kuwongolera kwakanthawi kochepa komanso kasamalidwe kazinthu
– Tillgång till konsumtion via ersättning för ägande av produktiva tillgångar (vinstutdelning) och arbetets bidrag mpaka produktionsutfallet (marknadslöner) där parternas förhandlingsstyrka avgdelningenr fördelningenr.
- Ololera av resurser kudzera Marknaden
· "Statssocialism"
– Statligt eller kollektivt ägande av produktionsmedlen
- Kuwongolera kwakanthawi kochepa komanso kasamalidwe kazinthu
– Tillgång till konsumtion utifrån konsumenters behov (centralt uppskattade behov) och via ersättning for arbetets bidrag mpaka produktionen (central värdering av bidrag)
– Alloking av resurser kudzera planering chapakati
"Marknadssocialism"
– Kollektivt eller statligt ägande av produktionsmedlen
- Kuwongolera kwakanthawi kochepa komanso kasamalidwe kazinthu
- Tillgång mpaka konsumtion via ersättning for arbetets bidrag mpaka produktionsutfallet (marknadslöner) och mpaka viss del utifrån behov
- Ololera av resurser kudzera Marknaden
· Deltagarekonomi
- Gemensamt ägande av produktionsmedlen
– Rådsbaserat demokratiskt beslutsfattande ndi produktionsenheterna
- Balanserade arbetskomplex vars arbetsuppgifter är balanserade med avseende på den livskvalitet och den makt som arbetsuppgifterna genererar
- Kuthandizira kuwongolera mayendedwe pazidziwitso, kuwongolera ndi kukulitsa
– Allokering av resurser kudzera en självförvaltande process – deltagande planering
Ägande av produktionsmedlen
Ndi kapitalistisk ekonomi ägs produktionsmedlen av enskilda personer och grupper. Det saknar betydelse på vilket sätt som ägarna har kommit över sina tillgångar och ägarna deltar inte nödvändigtvis i arbetet som utförs i produktionsenheterna. Ndinkakonda kwambiri kuti tillgångarna skall användas utan hänsyn mpaka vilka konsekvenser besluten för producer som arbetar and fabrikerna samt rätt mpaka ökad konsumtion vianstu. Detta är varken förenligt med rättvisekriteriet eller självförvaltningskriteriet.
Arbetsdelning och beslutsfattande
Chikapitalism
Det finns två klasser av anställda/arbetare in capitalistisk ekonomi. Den ena klassen har genom utbildning, träning och tillgång till information skaffat sig stort inflytande över sina egna och andras arbetssituation och arbetsuppgifter och deras egna arbetsuppgifter är utvecklandem och arbetsuppgifter. Chotsatira chodziwika bwino cha mellan ägarna och den lägre klassen av anställda. Klassen består av olika typer av direktörer, produktionschefer, ingenjörer, arbetsledare, advokater osv. anthu också lärare, läkare och arkitekter och kallas koordinatorer. Tsopano ndimakonda klassen består av anställda/arbetare som inte fattar några viktiga beslut utan enbart utför de beslut som fattas av ägare eller av koordinatörer. Izi zitha kupangitsa kuti pakhale ma orbetsuppgifter organiseras. Deras arbetsuppgifter är monotona och ”själsdödande”. Gruppen består av arbetare "pa golvet".
Statssocialism
I en statssocialistisk ekonomi finns inga privata ägare till produktionsmedlen men i övrigt är produktionen normalt organiserad på samma hierarkiska sätt som i en kapitalistisk ekonomi dvs. med en grupp av anställda som fattar de viktiga besluten och planerar sina egna och andras arbetsuppgifter och en annan grupp som endast lyder order och utför fattade beslut och vars arbetsuppgifter är monostonde olschdö” Yrkesbenämningarna kan skilja sig från en kapitalistisk ekonomi men principen är den samma.
Marknadssocialism
En ”marknadssocialistsk” ekonomi kan ibland ha en formelt demokratisk beslutsorganization i fabrikerna med arbetarråd eller like som fattar besluten. Ndimakonda kugwiritsa ntchito zida za klasss som dominerar och styr beslutsfattandet styr beslutsfattandet på grund av en större förmåga att aktivt delta i beslutsfattandet och en bättre slutsfattandet sår des arbetsdelningen fortsätter att organiseras hierarkiskt i två klasser av anställda enligt samma mönster som in kapitalistika och statssocialistiska ekonomier. Ndi Marknadsstyrd ekonomi, oavsett om ägandet är privat eller statligt, tvingas aktörerna av kortsiktiga konkurrensskäl att organisera arbetsdelningen hierarkiskt och därmed indirekt även det forttamella besluts.
Fördelning av konsumtionsmöjligheter/Ersättning
Chikapitalism
I den teoretiska varianten av en capitalistisk ekonomi får en person tillgång to samhällets totala produktion via ersättning ndipanga av utdelning, ränta och lön baserat på bidraget mpaka den totala produtionen. Anthu amalimbikira kuti apange zinthu zomwe zimapangitsa kuti pakhale kupanga kwapadziko lonse lapansi, komanso kupanga zinthu zomwe zimapangitsa kuti pakhale chitukuko mpaka samhällets kuti apange kachulukidwe kakang'ono kopitilira muyeso. Ndimachita zinthu mopitilira mpaka konsumtion ndikuwongolera utsträckning även av aktörernas förhandlingsstyrka ndi klasskampen som t exberr på monopolsituationer, facklig organiseringingsgrad mm
Statssocialism
I den teoretiska varianten av ”statssocialism” fördelas tillgång mpaka konsumtion utifrån individers och gruppers uppskattade behov. Denna Fördelningsgrund är Användback OC Fred Fördeling Bälsovård Sh cälsow zår NTA SIG CONS SMBALE PELARE PEMEEELLL Fördelningspriip Förr samtliga opanga varor och nyttigheter ndi hela ekonomin och för samliga grupper ndi samhället. Zomwe zimachititsa chidwi kwambiri ndi zomwe zimachititsa kuti pakhale ndondomeko yopangira mapulani apakati pakupanga zinthu zomwe zimapangitsa kuti anthu ambiri asamavutike kwambiri. Upplevda behov skulle alltid överstiga vad samhället skulle vara villigt och förmöget att producera.
Marknadssocialism
I de ”socialistiska” varianterna berättigar inte ägande av produktionsmedel mpaka konsumtion men i marknadsvarianten påverkar arbetets produktivitet lönens storlek och därmed konsumtionsmöjligheterna. Kusintha kwamitundu yosiyanasiyana komwe kumapangidwa ndi anthu osiyanasiyana, t.ex. intelligens, tillgång mpaka utbildning, styrka, uthållighet mm ndi stor utsträckning inte kan påverkas av individen förkastar vi denna grund fördelning fördelning av konsumtionsrätter med hänvisning mpaka rättvise. Munthu angafune kukhala ndi chidwi chofuna kudziwa zambiri za momwe angachitire.
Kupereka
msika
Marknadsallokering innebär resursfördelning via förhandlingar mellan enskilda köpare och säljare. Zomwe zimapangitsa kuti pakhale vuto lalikulu lomwe limapangitsa kuti pakhale nthawi yokwanira yopangira vinst vinst. De parter utöver köparen och säljaren som påverkas av en affärstransaktion, t.ex. Werengani zambiri za momwe mungakhazikitsire mtsogolo momwe mungakhazikitsire milatho ya miljöförstörelse, får inte tillfälle att påverka förhandlingen och prissättningen. De priser som marknaden genererar är därmed alltid missvisande och felaktiga eftersom i princip alla affärstransaktioner utan undantag har effekter (som can vara både positiva och negativa) för en tredje part. Werengani zambiri za momwe zimakhalira (momwe ndikuwonera zotsatira za av marknadslöner) ndikuwonetsani momwe mungakhazikitsire mbiri yamphamvu yamakasitomala am'mbuyomu . Zomwe zimapangitsa kuti pakhale zovuta zomwe zimapangitsa kuti pakhale mwayi woti anthu azitha kuchita nawo zinthu zina zomwe zingapangitse kuti asamavutike kwambiri. älvförvaltningskriteriet eftersom de parter som påverkas av besluten (tredje part vid en affärstransaktion ) inte tillåts ha inflytande över besluten.
Central planering
Central planering innebär en process där en central planeringsenhet införskaffar information om samhällets produktionsresurser och konsumtionsbehov och utifrån denna information upprättar produktionsplaner vilka därefter kommuniceras nedåt produktionen desensuch ntas implementera planerna. Werengani zambiri za momwe mungapangire zinthu zochititsa chidwi kwambiri zomwe zingakuthandizeni kuti mukhale ndi chidwi ndi momwe zinthu zikuyendera. örvaltningsmålet. Mapulani apakati pa zinthu zomwe zimachititsa kuti anthu azivutika kwambiri ndi kusintha kwa nyengo komanso kusintha kwa nyengo kuti azitha kuyenda bwino.
Mångfald
Ett kapitalistiskt samhälle, like sk ”socialistiska” samhällena enligt definitionen ovan, är klassamhällen och de olika klasserna uppvisar stora skillnader mellan varandra men inbördes är klassernas smaker, vänderderinger, vär klassamhällen. Klassmedlemmar likriktar i stor utsträckning tycke och smak vad gäller music, kläder, sport mm för att markera klasstillhörighet. Detta är inte förenligt med vårt mångfaldsmål. Vidare, den mångfald som trots allt erbjuds ett kapitalistiskt samhälle är oftast begränsad eftersom konkurrens och skalfördelar likriktar både produktionsalternativ och konsumenters smaker or och preferenser. Wolemba luso la "meningslösa" wopambana kwambiri adakhala ndi luso la Coca-Cola ndi Pepsi Cola kapena McDonalds ndi Burger King.
Mapeto
Vi kan förkasta den capitalistiska versionen och de två sk socialistiska versionerna av ekonomiska system med hänvisning mpaka bristande måluppfyllelse avseende samtliga fyra vägledande värderingar; rättvisa, solidaritet, mångfald och självförvaltning.
Deltagarekonomi - en vision
Ndi Deltagarekonomi är ägandet gemensamt. Ndili ndi chidwi chofuna kudziwa zambiri za momwe mungakhazikitsire ointressant eftersom är ointressant eftersom ägandet inte medför några konsekvenser alls vare sig med avseende på beslutsrätt, ersättning eller annat annat. Munthu akhoza kukumana ndi mavuto ambiri obwera chifukwa cha zimenezi.
Deltagarekonomin bygger ndi stället på fyra andra institutioner som tillsammans definierar ett ekonomiskt system som uppfyller målen avseende rättvisa, solidaritet, mångfald och självförvaltning.
· Ett system av arbetsplatsråd och konsumentråd
· Balanserade arbetskomplex
· Arsättvu För Arbetssinssins, astpräng och uppoffing
· Deltagande allokeringsplanering
Rådsstruktur och beslutsfattande
Ma arbetsplats amathandizira kuti arbetsplatsrådet där samtliga arbetande ingår. Beroende på arbetsplatsens storlek deltar samtliga arbetande eller end valda delegater i rådets återkommande sammanträden. A Valda delegater amatha kukhala ndi chidwi ndi ena mwa iwo omwe ali ndi grupp. På arbetsplatsen finns också olika mindre råd, såsom arbetslagsråd, avdelningsråd, divisionsråd m.fl. vilka hanterar de frågor som i första hand berör en begränsad del av arbetsplasen. Kuthandizira arbetsplats kumapangitsa kuti pakhale nthambi za nthambi zonse za arbetsplatser mu nthambi ya samma ndi dera lothandizira arbetsplatser inom samma dera. På samma sätt ingår all konsumenter i grannskapsråd, stadsdelsråd, kommunråd, regionråd osv. mpaka ett landsomfattande konsumetråd.
Samtliga löpande beslut rörande produktion och konsumtion och planering av aktiviteter och verksamheter hanteras in ramarna for denna rådsstruktur. Beslut fattas med hjälp av röstförfarande och beslutsregler som är specifika for olika typer av beslut. Ndibwino kuti mukhale osangalala kwambiri ndi masewera olimbitsa thupi. Monga momwe zimakhalira nthawi zonse, zimatengera mtundu wina wa olika typer av kvalificerad majoritet beroende pa vilken typ av beslut som skall fattas. Ndikadakhala ndi vuto la grupp av arbetare skall ndi vetorätt, for andra beslut kanske regeln skall vara strikt en person – en röst. Zomwe zili m'gulu la Normen ndizodziwika bwino; Ndiyeneranso kukhala ndi chidwi chofuna kugwiritsa ntchito bwino zinthu zina zomwe zingapangitse kuti zikhale zosavuta.
Balanserade arbetskomplex
På all arbetsplatser oavsett ekonomi finns en mängd arbetsuppgifter som ska utföras. Uppgifterna är olika med avseende på de färdigheter som man utvecklar vid utförandet av upgifterna och med avseende på livskvalitet. Vissa uppgifter genererar stora färdigheter i att analysera, planera, argumentera och dra slutsatser och är därför ”maktfrämjande” medan andra uppgifter är repetetiva, tråkiga och ”dande”själsd. Den förstnämnda typen av upgifter innebär ofta, men inte alltid, även en hög livskvalitet medan den andra typen innebär låg livskvalitet. Ndikufotokozera mwachidule za ekonomiska systemen kombineras olika arbetsuppgifter ihop till arbetskomplex på ett sådant sätt att in anställning enbart innehåller arbetsuppgifter som givande, skalande och enställningen enbart innehåller arbetsuppgifter som givande, skalande och enställningen jälsdödande”. De som utför upgifter som givande och maktfrämjande (koordinatorerna) utvecklar en överlägsen förmåga att aktivt delta i beslutsfattande så att även om en formellt demokratisk grupp ndizovuta kwambiri kuwongolera zinthu zomwe zimapangitsa kuti zikhale zovuta kwambiri från sina anställningar.
Zomwe zimachititsa kuti anthu azikonda kwambiri anthu komanso kuti azisangalala kwambiri ndi zinthu zina zomwe zimachititsa kuti samma asamavutike kwambiri. ttligt är likvärdiga all andra anställningar and ekonomin med avseende på de färdigheter som arbetsuppgifterna genererar avseende deltagande i beslutsfattande. Utformandet av balanserade arbetskomplex måste självfallet även in Deltagarekonomi göras hänsyn mpaka behovet av utbildning, träning och kunskap for arbetsuppgifternas utförande. Även balansering MELLAN olika arbetsplatser kan vara nödvändigt eftersom in arbetsplats cann skilja sig avsevärt från andra med avseende på nämnda färdigheter. Balanserade arbetskomplex ndi hela ekonomin är en förutsättning för ett demokratiskt beslutsfattande inom de olika råden. Dessutom kräver rättvisenormen att arbetskomplexen ndi mojligaste mån även balanseras med avseende på livskvalitet.
Ett antal "arbetskomplexkommittéer" med arbetarrepresentanter både på varje arbetsplats och i ekonomin som helhet har mpaka uppgift att klassificera och värdera arbetsuppgifter ndi kan kombineras och fördelas så att balansering uppnås.
Ersättning
Ndi Deltagarekonomi ersätts utfört arbete utifrån arbetsinsats, ansträngning och uppoffring och inte i första hand utifrån arbetsresultatet. Kupanga zinthu zina zochulukirachulukira komanso zopanga nzeru zambiri, kumapangitsa kuti pakhale zambiri zomwe zingapangitse kuti chibadwa chikhale chodziwikiratu komanso kuti tipeze zambiri producerade varor och tjänster via en högre ersättning in arbetare in arbetare in the "tilldelning" ndi dessa egenskaper. Zomwe zimachititsa kuti zikhale zovuta kwambiri kuti zikhale zovuta kwambiri kuti zikhale zovuta kwambiri kuti zikhale zovuta kwambiri ndikupangitsa kuti zikhale zovuta kwambiri kuti zikhale zovuta kwambiri. pambuyo poti kräver en mindre uppoffring. Förutom att denna ersättningsprincip uppfyller rättvisekriteriet är den även att föredra utifrån motivationssynpunkt. Många förespråkare for den capatists model hävdar att ersättning utifrån produktivitet är nödvändig for att motivera produktiva anställda att göra sitt bästa. Detta argument är ologiskt eftersom det är meningslöst att belöna ett beteende som en aktör inte kan påverka. Ndili ndi chidwi chofuna kubweretsa genetiska förutsättningar oavsett hur stor ersättning som erbjuds. Ndife okonzeka kukulitsa zosintha zaposachedwa, kulimbikitsa ndi kukulitsa chidwi ndi zomwe zimakupangitsani kuti mukhale ndi chidwi chofuna kusinthika. Eftersom samtliga arbetskomplex in Deltagarekonomi är balanserade med avseende på maktfrämjande och livskvalitet är antalet arbetade timmar en första uppskattning på den arbetsinsats som skall ersättas/belö. Momwe mungapangire mawonekedwe ofunikira kuti mukhale ndi chidwi chofuna kudziwa zambiri za momwe mungakhazikitsire zidziwitso, kukulitsa kukwezedwa kwazomwe mukugwiritsa ntchito kukumana ndi vuto lalikulu.
Deltagande alloker
Kapenanso mpaka Marknsallorlor
För att arbetsplatsråden skall kunna organisera con produktionsaktiviter meed hänsyn mpaka vilka effekter de får på dem själva, andra arbetare och konsumenterna måste de ha tillgång mpaka viss information. Ndiyeneranso kuyesetsa kwambiri kuti tizichita zinthu motsatira mfundo za m'Baibulo zomwe zingathandize kuti anthu asamavutike kwambiri, komanso kuti athandize Andra konsumeneter ndi opanga zinthu. Ndiwothandiza kwambiri kuti tipeze zinthu zambiri zopanga zinthu zomwe zingathandize kuti zinthu zizichitika mwadongosolo kwambiri popanga zinthu zambiri. Mpaka mlongo; tonse timakonda kwambiri tillgång mpaka chidziwitso chokhudza anthu "intäkterna" och "kostnaderna" för de varor och tjänster som de efterfrågar respektive producer inclusive kvantifiers and icke-ven konser icke-ven konserser. I en deltagande allokeringsprocess förmedlas och kommuniceras denna information via av följande kommunikationsverktyg:
· Priser
Pansi pa zomwe tidachitazi titha kubweretsanso kusinthika kwamtundu wina ndikupangitsa kuti pakhale kusinthika komwe kumapangitsa kuti pakhale chitukuko chokhazikika. För att möjliggöra en korrekt prissättning måste priserna skapas in social kommunikativ process där samtliga aktörers preferenser tillåts komma till uttryck.
· Zomwe zili m'munsimu: zotsutsana
Eftersom arbetskomplexen är balanserade med avseende på livskvalitet och ”maktfrämjande” är arbetade timmar en rimlig första uppskattning av arbetsinsats and ansträngning. Ndikofunikira kwambiri kuti tipeze ma completters med arbetskamraternas betygsättning med avseende på arbetsintensitet utifrån överenskomna kriterier.
· Makhalidwe abwino
Opanga och konsumenter amathandizira kuti azitha kudziwa zambiri za momwe angagwiritsire ntchito bwino zinthu zina zomwe zimachititsa kuti zikhale zovuta kwambiri. Producer och konsumenter på olika rådsnivåer måste därför till sina förslag bifoga både detaljerade och summeriska beskrivningar av dessa kvalitativa effekter.
Bungwe la Allokering
Varje arbetsplatsråd och konsumentråd deltar i den sociala iterativa process som kallas deltagande planering. Därutöver deltar branch- och regionråden på produktionssidan samt grannskaps- stadsdels- kommun- och landsråden på konsumentsidan. Momwe mungasinthire tvån nätverk av råd understöds processen in av diverse sk understödsnämnder som bistår med expertthjälp och underlättar informationsutbytet och informationsbearbetningen vid uprättandet as av rådens avllång avllningen för avllång, hov os v. Dessa understödsnämnder är arbetsplatser som vilka andra arbetsplatser som held med balanserade arbetskomplex, ersättning utifrån insats och rådsbaserat beslutsfattande osv.
Allokringsprocessen
· Konsumenter föreslår en plan for sin privatkonsumtion.
· Grannskapsråden skapar konsumtionsplaner som omfattar individernas privatkonsumtion likaväl som grannskapets kollektiva konsumption. Ndife okondwa kukhala ndi chidwi chofuna kudziwa zambiri za momwe angagwiritsire ntchito nthawi zonse.
· Kupanga zopanga zopanga zopanga zopanga zopanga zatsopano, zopanga ndalama ndi arbetskraft samt antal varor och tjänster som skall opanga. Branchfererationerna aggregerar förslagen after bifall eller avslag or noterar eventuell överskottsefterfrågan respektive överskottsutbud.
· Varje aktör på varje nivå föreslår sin egen plan och efter att ha mottagit information om effekterna av sina egna och andra aktörers förslag i form av nya updaterade priser mm från understödsnämnderna sårslagnar sina.
· Zonse zomwe zatsala pang'ono kukhazikitsidwa ndi zomwe zikufunika kuti zitheke kusintha zina ndi zina zomwe zimapangitsa kuti munthu azitha kupanga mapulani azinthu zatsopano.
Ndikofunikira kuti mumve zambiri za momwe mungapangire mafayilo ofunikira kuti muzitha kuwongolera mpaka data yofunikira itatha. Vidare har understödsnämnderna uppskattat det kommande årets sannolika förändringar av priser och ersättning osv utifrån tidigare beslutade investeringar och förväntade förändringar in arbetskraftspopulationen mm. Mutha kulimbikitsanso kuti muwonjezere zokolola zanu kuti mugwiritse ntchito mozama komanso kuti mudziwe zambiri. Med hjälp av all denna och övrig information och föregående års priser som in indikation på de sociala kostnaderna för varor och tjänster upprättar de konsumtions- och produktionsförslag förådet åre åråde kostnaderna för varor och tjänster upprättar de konsumtions- och produktionsförslag förå det åretåde kostnaderna för varor och tjänster upprättar de konsumtions ch produktion utan också kvalitativ information for att backa pa ine val. Förslagen på denna nivå behöver inte vara alltför detaljerade eftersom historisk statistik kan användas för att bryta ner informationen mpaka mer detaljerade nivåer. När de enskilda aktörerna har lämnat sitt förslag sammanställs de till ackumulerade förslag för de olika nivåerna i hela ekonomin. Pambuyo poti antal förhandlingsrundor blir arbetsplatsernas och grannskapsrådens förslag föremål för diskussion, förhandling och beslut mpaka skillnad från varje individs förslag. Ndimaona kuti ndikufunikanso kuti ndikhale ndi nthawi yoti ndikhale ndi nthawi “yosangalala” komanso kuti tipitirizebe kutero.
När samtliga de förslagen de förslagen har lämnats summeres de och och efterfrågan jämförs med totalt utbud for samtliga varor och tjänster varefter understödsnämnerna sammanställer information om överskott och underskott och underskort kavalidwe kakang'ono kakang'ono ka skall skapas. Aktörerna granskar den nya informationen och upprättar nya förslag där man justerar sina önskemål utifrån den nya informationen och de nya priserna. Processen fortsätter med nya förhandlingsrunder eller ”iterationer” tills dess att en möjlig årsplan har skapats. Eftersom varje förslag skall godkännas av närmast högre råd i rådsstrukturen pressas varje enskild aktör och råd att anpassag my förslag mpaka genomsnitt som gäller and ekonomin avsend inchurters der. Ndili wokonzeka kutsimikizira zachinsinsi chomwe chimayambitsa mycket överstiger den ersättning som han/hon förväntas erhål får inte sin plan dkänd av sitt grannskapsråd och en arbetsplats som enfört enförten cket från branchgenomsnittet får inte sin plan godkänd av branchrådet. Kuti mumve zambiri za momwe mungakhazikitsire ndondomekoyi kuti mudziwe zambiri zokhudza t.ex. yesetsani kukhala ndi procentuella förändringar som föreslås osv. amuna grunddragen i processen är desamma.
Om den beslutade planen av någon anledning behöver justeras under året hanteras detta i första hand genom förhandlingar mellan de olika konsumentråden, og justeringarna gäller ändrade konsumtionsvanor som tar ut varandra såte den den den årånd lingar mellan de olika konsument - och producentråden, om produktionsplanen måste justeras.
Zomwe zimafunikira pakuwunika kosiyanasiyana ndi kusanthula komwe kumayambitsa kusiyanasiyana kwamitundu yosiyanasiyana:
Michael Albert: Parecon - livet efter kapitalismen (Ordfront)
Webusaiti:
http//www.parecon.org
http//www.zmag.org/parecon
Anders Sandström